Snabelhusaffären rullar vidare och turerna blir allt märkligare. Ett köp- och säljförfarande i en kommunledning där Socialdemokraterna gör upp med Qulturfastigheters ägare Bosse Strömbäck, också i kommunledningen. Vid första anblicken kan man tro det är en såpopera, men det är blodigt allvar.
Snabelhuset beskrivs i dag som mycket nedgånget, vilket naturligtvis är en följd av långvarigt bristande underhåll. Renoveringsbehovet har bedömts av konsulter och är mycket stort, minst fyra miljoner. Bedömningar som man måste ta på allvar och som inte kan avfärdas som gjorda av "illvilliga".
Behövs då huset? Mitt svar är nej! I media kan man läsa att bolaget, ur teknisk synpunkt egentligen redan är i konkurs, huvudsakligen beroende på att det inte finns några inkomster, däremot stora utgifter. Kommunens stora driftsbidrag till trots?
Behovet tycks mindre i dag än för 8-10 år sedan. Sedan dess har mycket hänt. Finns det över huvud taget ett behov i dag? Kommunen har ett stort överskott på lokaler som man gärna vill sälja, lokaler i betydligt bättre skick.
Dessutom har man tidigare varit nöjd med att ge verksamheterna i huset bidrag, utan att äga. Den ekonomiska förening som tidigare hade ansvaret fick dessutom 500 000 kronor i bidrag för att köpa huset. De bör ha fått en summa när det sedan såldes vidare. Var finns de pengarna i dag?
Att nu gå in och köpa ett förfallet hus blir i så fall kommunens andra insats. Än underligare blir det när man i media kan läsa Bosse Strömbäck säga "Jag har inte försökt sälja". Hur har då hela den här affären kommit till kan man undra?
Efter den utsagan måste man också fundera över det andra kommunalrådet, Tobbe Lidbergs motiv. Han säger också att han inte väckt frågan. Vem har då gjort det?
Konspirationsteorier, säger han. Tro´t den som vill! Jag gör det inte. För mig framstår det hela som ett sätt att bevara makten, och härligheten, i nåt år till.
I den strategiska planen står det att man ska undersöka möjligheterna till att förvärva snabelhuset, vilket ledningen använder som köpargument. Men att undersöka möjligheter betyder inte att man ska ge sig in i tvivelaktiga och onödiga affärer. Undersökningen har hittills utmynnat i mycket nedslående fakta om husets skick.
Eftersom man inte heller har inkomster, alltså inga betalande musikband, så tycks behovet litet. Ingen kontrollbalansräkning är gjord, på grund av att den politiska processen tagit tid, säger Bosse Strömbäck. Enligt lagen så ska en sådan upprättas omgående.
Uppenbarligen har man betraktat kommunens köp enbart som en tidsfråga. Den egna majoriteten har förutsatts driva igenom det hela.
Andra har tidigare skrivit om vad vi i stället kan få för 4-5 miljoner kronor, inte minst på kulturfronten. Inte minst Havremagasinets verksamhet. Jag har inte lyckats hitta någon byggnadskunnig, och inte ens någon privatperson, utanför fullmäktiges majoritetsledamöter, som skulle ge sig in i en affär som den här.
Nej, finns ett behov i området så finns andra alternativ, eller hyr huset.