40 procent av dem som får försörjningsstöd är arbetslösa, men kvalificerar sig av olika skäl inte till arbetslöshetsersättning. I takt med att försörjningsstödet får ta över alltmer av det försäkringsskydd som tidigare låg på arbetslöshetsförsäkringen stiger belastningen på socialtjänsten.
Vi ser allvarligt på den ökade barnfattigdomen. Eller rättare sagt mammafattigdomen, för det är framför allt bland ensamstående mammor och deras barn som den ekonomiska utsattheten ökar.
Av Rädda Barnens senaste barnfattigdomsrapport, som presenterades i våras, framgår att 13 procent av barnen i Sverige lever i familjer som antingen har låg inkomststandard, enligt SCB:s definition, eller är beroende av försörjningsstöd.
I reella tal blir det 248 000 barn, vilket är 28 000 fler än i fjol.
Barn i storstädernas förorter är värst drabbade, men fattiga barn finns även i Norrbotten. Här i länet är det tio procent av barn i åldrarna 0 till 17 år som lever i familjer med ekonomisk utsatthet. Det är en ökning med över en procentenhet sedan 2007.
Siffror som Statistiska centralbyrån tog fram i somras, på uppdrag av Sveriges Radio, visar att barnfattigdomen skiljer sig kraftigt över landet. Värst drabbade kommuner i Norrbottens län är Pajala, Övertorneå, Överkalix och Haparanda där mellan 29 och 32 procent av hushållen ligger inom riskzonen för fattigdom, enligt EU:s definition.
Forskning har visat att barn som lever
i ekonomiskt utsatta hushåll löper tre gånger så stor risk för att bli utsatta för våld i hemmet av en vuxen och 50 procent större risk för att bli utsatt för mobbning
i skolan. Även barnens rätt till fritid begränsas då deltagande i organiserade verksamheter kostar mycket, något dessa familjer inte har råd med.
Med utanförskap följer också en ökad risk för psykisk ohälsa, bristande framtidstro och misstro mot samhället.
Akademikerförbundet SSR, som bland annat organiserar socialsekreterarna, ser hur utanförskapet i samhället ökar samtidigt som arbetssituationen vid de flesta socialkontor blir alltmer akut. En verklighet som också finns i Luleå. Vår förhoppning är att politikerna snarast åtgärdar den pressade arbetssituationen på socialtjänsten.
Akademikerförbundet SSR kräver att regeringen tillsätter en mammafattigdomskommission som ser över hur vi en gång för alla kan lämna bakom oss den samhällsordning som per automatik gör ensamstående kvinnor med barn, i synnerhet de med invandrarbakgrund, till den ekonomiskt mest utsatta gruppen.
Akademikerförbundet SSR kräver också att regeringen stärker a-kassan och socialförsäkringarna samt att de ansvariga kommunpolitikerna skjuter till resurser så att Socialtjänsten kan arbeta mer med förebyggande och uppsökande verksamhet och få en acceptabel arbetssituation för socialsekreterarna.