Vilken uppfattning har svenskarna och de svenska politikerna om skogsbruket?
Farhågan är att efter den senaste PR-kampanjen från olika organisationer sprids en totalt felaktig bild vid köksborden och i maktens korridorer. I denna mediekampanj underkänns markägare, skogsbolag, myndigheter, forskare, politiker, lagar och certifieringsorgan. Kort sagt hela det svenska skogsbruket av i dag.
Det är viktigt att en verksamhet som har så stor betydelse för Sveriges ekonomi också har en bred acceptans. Vi känner stolthet och glädje över att arbeta med svenskt skogsbruk och dess utveckling, en känsla som vi gärna vill dela med oss av till alla inom och utanför landet. Vi regionordföranden inom LRF, som representerar många skogsägare i det boreala ekosystemet, är medvetna om vilka värdefulla insatser våra medlemmar gör för både nationens välmåga och klimatnyttan.
Den svenska modellen har genom frihet under ansvar, seriös forskning och kunniga skogsbrukare bidragit till att Sverige har bland världens mest hållbara energiförsörjning.
Tack vare de investeringar som svenska markägare gör och har gjort i ökad produktion kommer vi svenskar även i fortsättningen att leva i ett grönt samhälle. Det gäller alltså att se till att de som förvaltar skogen upplever att det är lönsamt att investera för kommande generationer.
Att detta ska gå att göra med en stor grad av frihet är viktigt inte minst med tanke på de förändringar i klimatet som förutspås. Eftersom förändringarna är oförutsägbara måste anpassningar kunna ske snabbt och obyråkratiskt, till exempel byte av trädslag eller åtgärder kopplat till över- eller underskott på vatten.
Låt oss fortsätta att utveckla svenskt skogsbruk med eget ansvar där vi med säkerhet måste göra förändringar. Det kan vara att inordna skogsbruket i klimathandeln där skogbrukaren skulle få ett incitament att öka biomasseproduktionen till gagn för energiomställningen och klimatet.
Det är sannolikt skogsbrukets framgångar som har bidragit till den debatt om bristande hänsyn och maffiametoder som dragits igång. Hade skogsbruket varit ett misslyckande utan lönsamhet och resurser hade det också varit svårt att ställa krav på det. I ett sådant läge hade det givetvis inte heller funnits någon möjlighet att satsa på naturvård och nödvändiga investeringar i bättre metoder. Politiker och företag hade nog inte heller ansett det vara meningsfullt att satsa pengar på forskning och utveckling.
Vad kan då vara det bakomliggande syftet med att underkänna hela den svenska modellen? Ses en omyndigförklaring av svenskt skogsbruk och svenska skogsägare som en väg att nå sina mål; att driva igenom nya oprövade metoder och snäva regelverk?
Innan vi hamnar i ett läge där udda intressen och dåligt underbyggda påståenden får fritt fram att styra och reglera skogsbruket måste de nya budorden och förslagen granskas och utvärderas i grunden. Görs inte det riskerar vi att en framgångssaga förvandlas till en skräckhistoria. Vi, som representerar många av Sveriges skogsägare, vill bygga vidare på och utveckla den svenska modellen i samarbete med övriga intressenter.