Finns inga jobb behövs ingen barnomsorg
År 2006 utlovade alliansregeringen fler jobb, men år 2010 kan vi konstatera att så blev det inte. I stället sänkte de skatterna. Skolan, vården och omsorgen behöver fler anställda men pengar fattas i kommuner och landsting för att anställa mer personal.
RKIV 1950 (Osäkert årtal) - Mammor lämnar sina barn till parklekstanterna. Foto: SCANPIX SWEDEN Kod: 190 COPYRIGHT SCANPIX SWEDEN
Foto: PRESSENS BILD
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Fredrik Reinfeldt har i år använt lika stor summa pengar till att sänka den statliga skatten för 20 procent av befolkningen som tjänar över den så kallade brytpunkten, som det skulle behövts för att slippa uppsägningarna av 10 000-15 000 lärare, förskollärare och vårdpersonal, nämligen 5 miljarder kronor. Vi vet att dessa "händer" behövs och skulle göra stor nytta i barns utbildning och gamlas omsorg.
Moderaterna lovade 2006 när de vann valet att fler skulle få jobb, nu närmar sig arbetslösheten i Sverige en halv miljon. Allt fler blir utan jobb och försörjning. Ungdomsarbetslösheten är snart 30 procent.
Vi kan börja prata om massarbetslöshet i Sverige. Riksdagens utredningstjänst har beräknat att utanförskapet enligt moderaternas egen definition har ökat med 268 000 personer från 2006 till 2010.
Vid regeringsskiftet 2006 lämnade den socialdemokratiska regeringen efter sig ett överskott på 70 miljarder kronor. Nu 2010 är läget annorlunda efter fyra år av moderat styrning. Konjunkturinstitutet bedömer att den offentliga sektorns underskott ska uppgå till 150 miljarder kronor. Av dessa 150 miljarder har enligt riksdagens utredningstjänst 80 miljarder kronor gått till skattesänkningar.
Alliansens politik är ett hot mot Sveriges välfärd. En politik där överskott förvandlas till underskott, där skatten sänks med lånade pengar och där klyftorna ökar och arbetslösheten stiger särskilt för de unga.
Sedan 2002 har Rädda Barnen varje år givit ut rapporter om barnfattigdomen i Sverige. Dessa rapporter visar att under lågkonjunktur ökar barnfattigdomen i Sverige, men också klyftorna mellan de rikaste och den fattigaste tiondelen av barnfamiljerna, om inte politiska beslut tas, som lindrar detta till exempel bra trygghetssystem för när föräldrarna blir sjuka och/eller arbetslösa.
Dessutom har forskningen visat att det finns ett tydligt samband mellan barns materiella välfärd och deras tillgång till andra rättigheter, som utbildning och fysisk och psykisk hälsa. Därför är det viktigt att förbättra villkoren för de ekonomisk mest utsatta barnfamiljerna, både på det ekonomiska området och andra områden som utbildning och hälsa.
S-kvinnor Norrbotten driver fyra viktiga valfrågor: "skiftis" (barnomsorg på obekväm arbetstid), heltider, föräldraförsäkring och minskning av barnfattigdomen som är mycket beroende av förändringar i trygghetssystemen, och alla fyra valfrågorna hänger ihop med den viktigaste frågan, JOBB.
Finns det inte jobb behövs inte "skiftis", heltider, föräldraförsäkring och barnfattigdomen ökar. Men om jobben ska fungera då behövs bra barnomsorg även på obekväm arbetstid, en bra föräldraförsäkring, rätt till heltid och möjlighet till deltid, liksom ett bra trygghetssystem.
Ett trygghetssystem som verkligen fungerar när man blir sjuk och arbetslös.