En röd färg i jordgubbsyoghurten signalerar att yoghurten innehåller mycket jordgubbar. Med hjälp av färgämnen kan en yoghurt på så sätt till en mycket liten kostnad fås att framstå som mer frukt- och bärrik än vad den egentligen är. Dagens regler för hur tillsatser får användas måste skärpas om vi konsumenter inte ska vilseledas på det här sättet.
Trots att en tillsats bedömts som säker ur ett hälsoperspektiv, kan den ge upphov till överkänslighetsreaktioner.
I vissa fall måste produkter med sådana tillsatser därför märkas. Men när allt fler tillsatser som kan ge allergiliknande reaktioner tillåts begränsas utbudet för allergiker.
I dag tas dock, med undantag av kravet på märkning, ingen hänsyn till hur godkännandet av tillsatser påverkar särskilt utsatta konsumentgrupper.
I Sverige har en grupp färgämnen, så kallade azofärgämnen, tidigare varit förbjudna. Sedan vi gick med i EU är de dock tillåtna även här. Till exempel i godis, sylt och glass. För bara några månader sedan väckte dock en icke publicerad brittisk studie återigen diskussionen om ett eventuellt samband mellan azofärgämnen och hyperaktivitet hos barn och ungdomar.
Många konsumenter vill i dag minska sitt sockerintag. Sötningsmedel har därför ersatt socker i flera vanliga matvaror. Sötningsmedlet sukralos som innehåller klor är ett exempel. Sukralos verkar dock ha andra negativa effekter. Norska naturvårdsverket har funnit att det klor som vi får i oss när vi äter eller dricker mat som innehåller sukralos sprids vidare genom avloppet till naturen.
Eftersom klorföreningar är svårnedbrytbara kan detta på sikt innebära ett miljöproblem. Detta är ett exempel på varför EU:s lagstiftning måste ta hänsyn till hur tillsatser påverkar miljön.
Vilka regler som ska gälla för tillsatser i mat inom Sverige och EU avgörs av Europaparlamentet och EU:s ministerråd.
I Europaparlamentet har jag huvudansvaret för EU:s lagstiftning för livsmedelstillsatser. I det arbetet har jag drivit på för att skärpa reglerna för att konsumenter inte ska vilseledas av användningen av tillsatser. Öppenheten kring vad maten innehåller är också en hjärtefråga för mig.
Hemlighetsmakeri kring livsmedel riskerar bara att slå tillbaka mot industrin i form av ökad misstro och oro hos konsumenter. Jag har också stöttat krav om att livsmedel som innehåller azofärgämnen ska märkas särskilt.
Vilka regler som ska gälla för användningen av tillsatser avgörs slutligen av Europaparlamentet och ministerrådet gemensamt. Omröstningen i Europaparlamentet kommer därför att ge ett viktigt besked inför framtiden. Min förhoppning är att Europaparlamentet tagit till sig mina förslag. Då kan vi ta vi ta ytterligare ett steg mot bättre hälsa och miljö i EU.