Den senaste veckan har Augustpriset ställt Förintelsen och dess konsekvenser i fokus. Författarna Göran Rosenberg och Ingrid Carlberg har båda skickligt och gripande bidragit till att skapa levande historia. Både fasorna och hjältemodet lyfts fram.
Samma vecka rapporteras från Ungern, Raoul Wallenbergs verksamhetsområde, att det politiska partiet Jobbiks främsta företrädare, Marton Gyöngyösi, föreslagit registrering av judar i landet.
Det vi hoppades skulle vara levande historia i meningen historia att lära från för att undvika upprepande blir nu istället levande på ett skrämmande sätt. Låt mig uttrycka det alldeles klart: registrering var första steget mot eliminering. Registrering kan även idag vara första steget mot diskriminering, utstötning, förföljelse och eliminering.
Vi måste våga se detta klart: det som slutar i katastrof börjar alltid någonstans. Underskatta aldrig de små stegens tyranni mot något ännu värre!
Alla vi som ser alla människors lika värde som grundbulten i ett demokratiskt samhälle måste höja våra röster och ropa ut: detta är fullständigt oacceptabelt! Hemma vid köksbordet, i fikarummet på arbetsplatsen, i omklädningsrummet på gymmet, vid ölen efter jobbet. Och självklart i de politiska kamrarna!