Försvarsberedningen ska analysera Sveriges försvars- och säkerhetspolitik i en internationell miljö där hoten är komplexa, gränsöverskridande och svåra att förutse. Sveriges försvarspolitik ska utgå från att med egna militära medel slå tillbaka ett väpnat angrepp.
Men försvarsförmåga är betydligt mer än så. Vi behöver ett starkare nordiskt samarbete. Att verka via EU och FN är två andra fundamentala organ för att bidra till nationell säkerhet.
Försvarsberedningen måste ta som sin uppgift att skapa en helhet av de internationella och nationella perspektiven på säkerhet. Fred och säkerhet bygger vi tillsammans med andra, men med ett tydligt nationellt perspektiv.
I vårt närområde sker nu en stark upprustning. Ryssland ökar nu sina militärutgifter från 2,9 procent 2011 till 3,9 procent av BNP 2014. I tidsperspektivet 2020-2025 kommer vi, om planerna fullföljs, att se ett tydligt militärt förmågelyft. Från svensk sida måste vi förhålla oss till denna nya verklighet och inte blunda för den.
I Arktis positionerar sig flera nationer för att i framtiden kunna utnyttja naturtillgångar. De kommersiella intressena är i första hand kopplade till energi och fiske. Sjöfarten i området tros tiodubblas fram till och med 2020. Den militära förmågan i Murmanskområdet stärks. Därför är det som sker i Arktis och som har bäring på utvecklingen i nordkalotten ett svenskt säkerhetspolitiskt intresse.
Östersjön är ett hav som Sverige tillsammans med åtta andra nationer har att ta ansvar för. Transporterna av gas och olja ökar. Ryssland är beroende av Östersjön för sin export. Från klimat- och miljösynpunkt är det viktigt att länderna runt Östersjön tar ett gemensamt ansvar för sjöövervakning och säkerhet. För svensk del har situationen kring Gotland ett särskilt strategiskt intresse. Den ökade militära övningsverksamheten i Östersjön måste särskilt noteras.
Försvarsberedningens arbete får inte fastna i orealistiska skönmålningar som inte bottnar i verkligheten. Förändringarna i vårt närområde och de interna utmaningar som den svenska försvarsmakten har med bland annat det nya personalförsörjningssystemet kräver ett mycket grannlaga arbete. Soldater hoppar av och det finns ett starkt underliggande kostnadstryck.
Uppgraderingen av Jas Gripen, eftersläpande behov av investeringar i materiel och ett luftvärn i starkt behov av modernisering är några andra exempel på utmaningar
Försvarsberedningen måste nu förvalta sitt förtroende och arbeta med stor integritet.