DEBATT: Förtroende och ideologi avgör presidentvalet

Trots sittande presidenten Tarja Halonens opinionssiffror tidigare på mer än 50 procent går nu inte särskilt överraskande finska presidentvalet till en andra omgång 29 januari. Ett lägre valdeltagande än för sex år sedan anges som ett av skälen till att återvalet inte kunde säkras vid första tillfället. Tarja Halonen segrade överlägset med 46,3 procent av rösterna, eller med 1 396 145 röster. Hon skulle ha behövt 222 193 fler röster för att vinna i första omgången. Samlingspartiets kandidat Sauli Niinistö som fick 24,1 procent av rösterna blir presidentens motkandidat i andra omgången. Niinistös framgång förklaras av att han var den tydligaste oppositionskandidaten med vissa möjligheter i valet. Statsministern, centerns partiordförande, Matti Vanhanen förlorade som trea med 18,6 procent av rösterna och har anledning att känna stort missnöje. Han hade svårt att profilera sig som sittande regeringschef och anklagas för att ha en trist utstrålning. Vanhanen sa på valnatten, att han i den borgerliga samverkans tecken kommer att rösta på Niinistö i andra valomgången. Det kommer däremot inte många andra centerväljare att göra. Många av partiets kärnväljare, särskilt i norra och östra Finland, känner större samhörighet med den mer folkligt karismatiske Halonen. Detta kan i sin tur undergräva statsministerns auktoritet och skaffa honom vissa problem inför centerpartiets nästkommande kongress på försommaren. Övriga fem kandidater samlade totalt knappt 11 procent av rösterna, däribland fick ?sannfinnen? Timo Soini 3,4 procent på sitt anti-EU- och antiinvandrarbudskap. Svenska folkpartiets kandidat Henrik Lax, den ende som förordade finskt medlemskap i Nato, fick bara 1,6 procent av rösterna, långt mindre än vad hans parti får i riksdagsvalen. Opinionsundersökningar har pekat på att Halonen i en avgörande strid med Niinistö kommer att få cirka 65 procent mot cirka 35 procent av rösterna. Presidenten är med andra ord ännu storfavorit till återval. Den andra valomgången kan komma att handla om förtroende och ideologi. För vilken av de bägge presidentkandidaterna har det finska folket störst förtroende? Den kampen torde Tarja Halonen vinna med ganska bred marginal i kraft av att hon redan är president och hela tiden som sådan åtnjutit hög popularitet bland folket. Den senare valomgången kan också bli mer ideologiskt profilerad. Sauli Niinistö har marknadsfört sig som ?arbetarnas president?, och sagt att han inspirerats till detta av svenska moderaternas och Fredrik Reinfeldts nyorientering. Niinistö kommer nog ändå främst att bertraktas som arbetsgivarnas och företagarnas presidentkandidat. Mot detta står Tarja Halonens försvar av den nordiska välfärdsmodellen och varning om ökande sociala klyftor i sitt senaste nyårstal till folket. Presidenten är vägvisare och ledande opinionsbildare, även om ämbetet helt har förlorat sin makt inom inrikespolitiken. Sauli Niinistö bidrog starkt till att röra ihop den säkerhetspolitiska debatten i första valomgångens slutskede. Han försökte föra in det konservativa Europapartiets, PPDs, program om att ?ännu mer europeisera utrikes- och säkerhetspolitiken?, föra Finland närmare, utan att klart kräva finskt medlemskap i Nato. Han vet att en majoritet av finska folket är emot medlemskap. Det kan därför bli fråga om en mer ideologisk utrikes- och säkerhetspolitisk debatt, i vilken Tarja Halonen betraktas som en garant mot finskt medlemskap i Nato. Presidenten har ett försteg även på detta område som betydligt mer erfaren utrikespolitiker än motkandidaten, och inte minst för att hon anses ha skött den känsliga relationen till Ryssland föredömligt.

Debatt: Förtroende och ideologi avgör presidentvalet

Den andra valomgången kan komma att handla om förtroende och ideologi, skriver Gunnar Lassinantti om det finska presidentvalet.