Friskolan möjlighet - inget hot

Tanken med att införa fristående skolor i Sverige var att alla föräldrar och barn skulle få möjlighet att välja skola utan att det skulle kosta dem något.

Foto: Göran Ström

Luleå2008-05-16 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Tidigare fanns privata skolor som bara var tillgängliga för dem som hade mycket god ekonomi. Därför ska fristående skolor finansieras på samma sätt som de kommunala skolorna. Skillnaden är att elever i fristående skola inte får skolskjuts, vilket ger kommunen en lägre kostnad för den elev som går i en fristående skola.
Fristående skolor var tänkta att ge pedagoger och andra möjlighet att pröva och utveckla pedagogiska idéer och på det sättet även berika de kommunala skolorna. Det är svårare att pröva nya idéer inom en stor organisation som den kommunala skolan är.
Hur har det gått i Luleå?

Det skiljer sig mycket mellan olika kommuner. I Luleå ses fristående skolor av många som en belastning som tar pengar från den kommunala skolan.
Det är som om barnen som går i en fristående skola inte längre bor i kommunen och deras föräldrar ses inte som skattebetalare som är med och finansierar all verksamhet i kommunen.
De som startar fristående skola med en pedagogisk idé ses som giriga personer som vill åt allmänna medel och därför ska de fristående skolorna ges så lite resurser som möjligt.
Tanken verkar inte finnas att det är kommunens barn som får tillgång till en skola som de själva valt och att resurserna går till barnen. Detta trots att det finns en större efterfrågan från föräldrar och barn än tillgången på utbildningsplatser i den fristående skolan. I detta fall Nya läroverket.

Luleå kommun ser saken från sitt perspektiv och framhåller att det på grund av fristående skolor är svårt att planera långsiktigt och därför måste kommunala skolan ha mer resurser.
Samma osäkerhet och verkligen mycket osäkrare blir det för den fristående skolan som inte har möjlighet att planera långsiktigt eftersom det är kommunen som har tolkningsföreträde och kan styra fristående skolans ekonomi precis som man själv vill.
Lagstiftningen utgår från att elever i fristående skola ska ha likvärdiga resurser som elever i kommunal skola. Det låter bra i teorin att samma beräkningsgrund ska gälla men reglerna för hur ersättning ska räknas fram tolkas olika .
Kommunen har tolkningsföreträde och räknar i praktiken som den själv vill. Det är oklart vilka beräkningsgrunder som Luleå kommun använder. Vissa kommuner, som Luleå, gör allt för att hålla nere bidraget till den fristående skolan.

Vilka konsekvenser får Luleå kommuns inställning till fristående skolor?
För att säkra överlevnad för en fristående skola i Luleå krävs att ägarna har flera skolor för att dra fördelar av stordrift på samma sätt som kommunen. De enda som kommer att ha möjlighet att driva fristående skola i Luleå är stora kedjor med riskkapital.
Är det bra för att utveckla nya idéer om pedagogik och lärande? Stimulerar detta tänkande till lokalt förankrat företagande även på skolans område?
Medför den negativa inställningen till fristående skolor att koncerner tillsammans med kapitalstarka kedjor får monopol på utbildning i Luleå? Är det så kommunmedborgarna vill ha det?
Läs mer om