Frågor som oundvikligen dyker upp är;
Hur omfattande är bristerna i fakturahanteringen? Hur lätt är det att skicka en ”saltad” faktura till Luleå kommun och komma undan med det? Vad kan det i så fall ha kostat skattebetalarna? Kan representation och nära förhållande mellan kommunala beställare och leverantörer påverkat vem som fått jobben?
Vilka signaler skickas av kommunledningen när de själva organiserar till exempel ”Kulturhelg” för 400 000 kronor med mat och hockey i VIP-loge för direktörer?
Efter att ha blivit kontaktad av oroliga lulebor de senaste dagarna vet jag att jag inte är ensam om att ställa de här frågorna. Därför är det bra med Stadsbyggnadsnämndens beslut att granska fakturor från 2016 och 2017 (vilka och hur hur många vet vi inte), samt att skärpa upp den interna kontrollen. Men det räcker inte.
Ska förtroendet återupprättas och misstankarna skingras måste en djupare kontroll göras. Anställda måste göras delaktiga, fler år behöver granskas och framförallt måste man gå till botten med de oegentligheter som redan uppdagats!
Jonas Brännberg
Gruppledare Rättvisepartiet Socialisterna