Högsta Domstolens beslut om småviltsjakt och fiske i Girjas sameby har väckt stor uppmärksamhet i Sverige – och världens blickar riktas mot Sápmi. Efter över tio år av tvist vann samebyn sitt mål mot staten. På den mark som Girjas invånare under åtminstone 300 år nyttjat som jakt- och betesmark, har byn också i framtiden juridiskt rätt att disponera jakten. Det HD har gjort med sin dom är att försöka ställa till rätta historiska oförrätter och rättsövergrepp genom att visa att den samiska rätten ligger fast genom urminnes hävd.
Sedan Girjas sameby vann målet mot staten har samer fått utstå hat och mordhot. Det är helt oacceptabelt. Ansvaret för att domen efterlevs och respekteras vilar på riksdag och regering och den som vill ställa någon till svars borde vända sig dit – inte uttrycka hat och hot mot de som precis fått sin rätt tillgodosedd.
Givetvis är det naturligt att känna oro inför förändringar som påverkar många människors vardagsliv. Det är rimligt att undra vilka fler frågor som berörs: gruvdrift, vindkraft, turism? Friluftsliv och fritidsintressen? Kan domen till och med skapa nya möjligheter för turismen? Frågorna är många och nu behövs utrymme för respektfulla diskussioner om konsekvenserna av domen. Om vi gemensamt baserar våra diskussioner om framtida möjligheter på olika rättigheter och behov, och inte utgår från konflikter och hat, kommer vi nå längre än vi gjort idag, både vad gäller hållbara näringar och hållbart friluftsliv.
Det går alldeles utmärkt att uttrycka glädje över att urfolks rättigheter ligger till grund för en dom, och samtidigt inse att konsekvenserna av domen kan vara komplicerade att hantera. Det kan väl inte vara rimligt att domstolen skulle ha lagt lite mindre vikt vid urfolksrätten, för att konsekvenserna skulle kunna bli komplicerade? Behöver man bara följa internationella åtaganden när det är lätt? Ibland är det svårt att göra rätt. Särskilt när maktförhållanden förändras och olika intressen ska vägas mot varandra. Respekt för olika ståndpunkter och samtal är det som tar oss vidare.
Vi ser oron och vi ser glädjen, men vi ser tyvärr andra, fruktansvärda och oacceptabla konsekvenser av domen: hatet och rasismen. Det är helt oacceptabelt i ett rättssamhälle att utsätta medmänniskor för rasism, hat och hot. Högsta rättsliga instans har fattat ett beslut som ska respekteras, precis som alla de som berörs av beslutet ska bemötas med respekt.
Miljöpartiet välkomnar domen för att en historisk oförrätt från staten mot urfolket samerna nu rättas till. Vi kommer att fortsätta driva på för att Sverige ska skriva under ILO:s konvention 169 om urfolks rättigheter och ta ansvar och ge upprättelse för historiska övergrepp. Efter sommaren ser vi framför oss ett förslag från regeringen om att införa en konsultationsordning för att stärka samernas inflytande och delaktighet i de frågor som berör samerna. Det lägger en gemensam grund för beslut som berör många.
Vi gläds över att en lång, rättslig tvist är avgjord, och att det nu finns möjlighet att gå vidare. Att stå upp för mänskliga rättigheter är en grundbult för den gröna rörelsen. Det viktiga nu är att låta de närmast berörda som lever i norra Sverige komma till tals – där finns många kloka röster om en hållbar framtid för människor och natur.