Vi Socialdemokrater kräver nu snabba och kraftfulla åtgärder för att stoppa kostnadsexplosionen på infrastrukturområdet.
Riksrevisionen har nyligen granskat kostnadskontrollen i stora väginvesteringar. En huvudslutsats är att infrastrukturprojekt ofta blir betydligt dyrare än vad som planerats från början. Riksrevisionen ser det som anmärkningsvärt att de problem med skenande kostnader som uppmärksammas i granskningen fortfarande kvarstår.
Detta trots att problemen har varit kända under en mycket lång tid och att flera myndigheter under åren pekat på behovet av omedelbara åtgärder.
Vi har låtit Riksdagens utredningstjänst studera hur finansieringen av den nationella infrastrukturplanen för perioden 2010-2021 förändras vid olika nivåer på prisökningen inom bygg- och anläggningssektorn. Studien visar att om vi får samma prisutveckling under de närmaste tio åren som vi haft under det föregående decenniet så uppstår ett hål i infrastrukturbudgeten på hela 40 miljarder kronor.
Effekterna av underfinansieringen blir alltmer kännbara ju längre in i planperioden vi kommer, detta eftersom prisutvecklingen har en successivt urgröpande effekt på investeringsramen. Omkring 30 miljarder av underfinansieringen uppstår därför under perioden 2016-2021.
30 miljarder kronor motsvarar ungefär halva utrymmet för investeringar i nya vägar och spår under den perioden. Finansieringen av Malmbanan och mitträckena utefter E4:an bägge med planerad byggstart år 2016 är därför i allra högsta grad hotad.
I sin granskning lyfter Riksrevisionen fram en långsam och ineffektiv process för planering och genomförande som en av de viktigaste orsakerna till kostnadsexplosionen på infrastrukturområdet. Man konstaterar att tillämpningen av lagstiftning till skydd för miljö, kommunalt självbestämmande och enskilda medborgare bidrar till att investeringarna försenas och därmed fördyras.
Vi delar helt och fullt Riksrevisonens uppfattning att det behövs kraftfulla åtgärder för att hejda den orimliga kostnadsutvecklingen på infrastrukturområdet. I en riksdagsmotion som nyligen lämnats in föreslår vi bland annat att de i dag mycket generösa möjligheterna för den enskilde att överklaga väg- och järnvägsplaner reduceras, att det ska bli möjligt att riksintresseklassa strategiska infrastrukturprojekt som är centrala för att nå Sveriges tillväxt- och klimatmål samt man i mindre projekt tar bort kravet på tidsödande och kostsamma miljökonsekvensbeskrivningar.
En rad tunga bedömare och aktörer, till exempel ekonomiprofessorn Assar Lindbeck, Svenskt Näringsliv och SEB, pekar ut en eftersatt transportinfrastruktur som ett av de största hoten mot svensk konkurrenskraft. Det är lätt att instämma, investeringarna måste öka kraftigt.
Men, och det är ett viktigt men, vi måste samtidigt se till att skattebetalarna får så mycket väg- och järnväg som möjligt för pengarna genom krafttag för en effektivare planeringsprocess.