Just nu filar regeringen på hur nästa forskningsproposition ska se ut. Propositionen för fyra år sedan gav ett välbehövligt penningmässigt lyft. Men förankringen i näringslivet var allt för svag. Vi har ännu inte sett tillräckliga bevis för att denna obalans ska rättas till. Vi vet att utbildningsministern Jan Björklund är passionerat intresserad av ett Nobelpris till Sverige. Ett sådant lär emellertid dröja och är dessvärre också fel fokus.
Med blod, svett och pengar kan man komma en bit på vägen. Men för att vi ska nå ända fram till målsnöret krävs en forskningspolitik som sätter samverkan mellan forskningen inom akademin, det vill säga universitet och högskolor, och näringslivet i första rummet.
I en värld där länder som Kina och Indien törstar efter järn, som blommor i öknen efter vatten, kan den svenska gruvnäringen komma att uppleva en renässans av stora mått.
Det mullrar under jorden i Norrbotten och Västerbotten och även Dannemora gruva i Uppland som länge legat nere laddar för utvinning redan under 2012. Svenska företag kanske inte exporterar till just dessa länder i första hand, men en dominoeffekt av deras efterfrågan gör mer närliggande marknader intressanta för järn och andra mineraler.
Inte nog med att nya gruvschakt öppnas och gamla åter blir lönsamma, vår miljölagstiftning gör att våra mineral bryts på ett miljömässigt hållbart sätt.
Vår inställning är att långa handläggningstider vid överklaganden och krånglig byråkrati knappast kan gagna vare sig näringsliv eller miljön.
För att det svenska stålet ska kunna bita ifrån i internationell konkurrens utan att skita ner vill vi emellertid lyfta fram det arbete som sker i samarbete mellan Luleå tekniska universitet och LKAB, Boliden, MEFOS med flera vad gäller hållbar utvinning av mineralresurser.
Det är just sådana miljöer, som tar sikte på nära och långsiktig samverkan, Sverige behöver mer av för att vi ska kunna hävda oss som forskarnation och industrination.
Vi menar att ett riktmärke för årets forskningspolitiska beslut måste vara ökad samverkan mellan den akademiskt inriktade forskningen och den som utförs inom industrin - såväl nationellt som regionalt. Där det redan sker är det uppenbart vilka fördelar det ger och det är avgörande för om nya verksamheter ska kunna uppstå.
Under maj och juni har Sveriges ingenjörer genomfört ett landsomfattande arbete med att lyfta fram exempel på samverkan mellan näringsliv och akademi. Det finns många goda exempel i landets olika delar och nu vill vi särskilt uppmärksamma hållbar mineralutvinning i Norrbotten.
Vi kan inte förutse vad som skapas eller vilka företag som startas. Däremot är vi övertygade om att ett stort antal företag kommer uppstå i kölvattnet av en framgångsrik forskningssamverkan, liksom att existerande företags konkurrenskraft kommer att stärkas.
Det är när långsiktig kunskapsutveckling och forskning av god kvalitet möter näringslivets behov som stora gemensamma vinster kan uppnås.
Vi har starka förhoppningar att regering och riksdag ska ge en sådan inriktning sitt fulla stöd - både nationellt och regionalt.