Den expanderande gruvdriften i norra Sverige ställer krav på järnvägen. Utbyggda och upprustade järnvägar kommer att leda till en ny period av industriell framgång och blomstring i norra Sverige och därmed för hela nationen. Dessutom får persontransporter - med dessa åtgärder - en välbehövlig skjuts fram.
Det finns pengar avsatta till järnväg att hämta från EU, låt oss göra det, och för en gångs skull dra nytta av vårt EU-medlemskap. I sammanhanget får vi inte glömma vår granne i öster, Finland, som Sverige med fördel kan samarbeta med, när det gäller utbyggnad av järnvägarna.
Bottniska korridoren, där bland annat Norrbotniabanan finns, är en strategiskt viktig länk i Europas godstransportsystem. Bottniska korridoren binder samman öst-västliga och nordsydliga transnationella axlar i Sverige, Finland, Norge och Ryssland.
För att möta de framtida behoven av hållbara malmtransporter och fungerande persontrafik i norr behöver Malmbanan bli dubbelspårig, Norrbotniabanan byggas ut och Inlandsbanan rustas upp.
Behovet av en ny järnväg mellan Kaunisvaara och Svappavaara är akut. Värt att understryka i sammanhanget är att Kaunisvaara järnmalmgruva, när den är öppnad, blir en av Europas största. För att kunna transportera malmen på ett hållbart sätt krävs en ny järnväg.
Alternativet är mycket omfattande tunga transporter med lastbil. Det kan handla om 200 lastbilar per dag som är 36 meter långa. Det är inte ekologiskt hållbart. Järnvägen däremot, är hållbar. Den är ett modernt, effektivt, miljövänligt sätt att transportera bort malmen.
Banorna bär på en potential i ett euro-peiskt transportperspektiv. Norrbotnia-banan, Malmbanan men också till viss del Kaunisvaarabanan, blir strategiskt viktiga delar av infrastruktursystemet i Barentsområdet med alla dess råvarutillgångar.
Passa på nu tillfället, infrastruktur-minister Catharina Elmsäter-Svärd! Hämta hem lite medfinansieringsmedel från EU till järnvägarna i norr. Vi har en gruvdrift som väntar.