Om några veckor ska Norrbottens niondeklassare göra sitt gymnasieval. De ska fatta ett beslut som har stor betydelse för hur de kommer klara sig på arbetsmarknaden. Tyvärr finns det stora brister i det beslutsunderlag som gymnasieväljarna förses med. Informationen om hur olika program klarar sig på arbetsmarknaden är otillräcklig.
Tydliga och tillgängliga jämförelser över Sveriges alla program och gymnasieskolor och deras prestationer på arbetsmarknaden bör finnas för att hjälpa elever och föräldrar att göra genomtänkta gymnasieval.
Svenskt Näringsliv har med hjälp av Statistiska Centralbyrån tagit fram fakta om alla program på alla skolor till sajten Gymnasiekvalitet.se. Där kan man se att det i vissa fall är stora skillnader i Norrbotten hur eleverna klarar sig efter olika program.
För att niondeklassare och deras föräldrar ska kunna göra genomtänkta utbildningsval krävs ett gott faktaunderlag - både om arbetsmarknaden i stort och om kvalitetsskillnader mellan enskilda program. Att redovisa fakta om olika utbildningars kvalitet är särskilt viktigt i tider av hög ungdomsarbetslöshet.
Enligt de fakta som Statistiska Centralbyrån tagit fram på vårt uppdrag har inte mindre än 76 procent av regionens program resulterat i att mer än 25 procent av eleverna har varit arbetslösa. Denna beräkning är gjord bland elever som fick slutbetyg år 2003 och har varit ute i arbetslivet under år med mestadels god konjunktur. Samtidigt är 40 procent av alla yrkesförberedande program i regionen lyckade utbildningar där minst 90 procent av eleverna har fått jobb fem år efter examen.
Niondeklassare får ibland höra att gymnasievalet inte är så dramatiskt, om man vill kan man alltid ändra sig. Den attityden är förödande. Illa genomtänkta val leder till försenat inträde på arbetsmarknaden.
Med de demografiska utmaningar Sverige står inför, med allt fler äldre och en minskande andel i arbetsför ålder, har vi inte råd att slarva bort ungdomars tid på gymnasieavhopp och dröjsmål på grund av byte av inriktning på utbildningen.
Nästan var femte förstaårselev byter program eller avbryter sina studier. Både gymnasisten och samhället i stort har mycket att vinna på beslutsunderlag som ger rätt val av utbildning från start.
Gymnasieutbildningen ska betraktas som en viktig investering. Utan ett gott beslutsunderlag riskerar ungdomarna att satsa fel. Trots höga ambitioner och flitiga studier kan arbetsmarknaden se mörk ut för den som valt fel program, eller rätt program på fel skola.
Det är upp till eleven att välja vilket program han eller hon tycker är mest intressant och vill satsa på, men då måste förutsättningarna för att göra ett medvetet val finnas. Därför måste det bli slut med att gymnasievalet slarvas bort.
Rätt val av utbildning avgör hur man kommer in i arbetslivet. Våra ungdomar har rätt att få fakta om hur olika program klarar sig på arbetsmarknaden för att kunna göra genomtänkta val.