DEBATT: Hälsan i arbetslivet - så ska den bli bättre

<IngangText>I slutet av </IngangText>1990-talet ökade sjukfrånvaron dramatiskt. Många sjukskrivna for illa och samhället fick bära stora kostnader. År 2002 satte regeringen upp ett mål om en halverad sjukfrånvaro till 2008. Samtidigt skulle de nya sjukersättningarna (förtidspensionerna) minska. Få trodde på detta halveringsmål. Halva perioden har nu gått. Sjukfallen minskar i antal och är allt kortare. Antalet sjukpenningdagar har minskat med nästan 30 procent jämfört med 2002. På kort tid har vi därmed nått mer än halvvägs till målet. Antalet nya sjukersättningar minskar också. Vi är på god väg att klara halveringen till 2008. <IngangText>Stora delar </IngangText>av denna utveckling har vi tack vare reformer som förstärkt arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna och stödet till sjukskrivna. Bland annat har försäkringskassan fått betydande förstärkningar. Läkare får nu mer utbildning i försäkringsmedicin och deltidssjukskrivning används allt oftare för att underlätta återgången till arbete. Arbetsgivarna har fått ett medfinansieringsansvar för heltidssjukskrivna anställda. Medfinansieringsreformen ger arbetsgivare som förebygger och förkortar sjukfrånvaro lägre kostnader jämfört med tidigare. Detta stimulerar fler arbetsgivare till att minska sjukfrånvaron genom aktivt arbete med arbetsmiljö, rehabilitering och deltidssjukskrivning. <IngangText>I onsdags </IngangText>debatterade riksdagen vårt fortsatta program för ökad hälsa i arbetslivet. Vi föreslår en rad nya verktyg och insatser som ska underlätta en god och snabb återgång till arbete vid sjukfrånvaro. Vårt förslag berör alla delar av sjukskrivningsprocessen - de enskilda sjukskrivna, arbetsplatserna, hälso- och sjukvården, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Vi presenterar bland annat åtgärder som ska stärka hälso- och sjukvårdens roll. Under 2006-2008 avsätts tre miljarder som ska driva på landstingens arbete för att minska sina patienters sjukfrånvaro. Ett pilotprojekt riktat till långtidssjukskrivna startas efter årsskiftet. Försäkringskassan och arbetsförmedlingen ska i ett eller flera län gå igenom alla långa sjukfall. Syftet är bland annat att bedöma arbetsförmågan och hjälpa människor tillbaka till arbetslivet. Erfarenheterna från pilotprojektet ska sedan ligga till grund för en insats riktad till långtidssjukskrivna i hela landet. Anställdas rätt till rehabilitering på arbetsplatsen ska dessutom stärkas, en utredning presenterar förslag till åtgärder i april. <IngangText>Därutöver ska </IngangText>de arbetsmarknadspolitiska programmen öppnas för sjukskrivna som inte kan återgå till arbete hos sin nuvarande arbetsgivare. Sjukskrivna som har en arbetsförmåga, men inom något annat yrke än sitt nuvarande, får på så sätt ett bättre stöd. Vi vill även lägga förslag som förenklar för sjukskrivna att ta sig vidare till annat arbete via studier. Med detta omfattande program ska hälsan i arbetslivet stärkas ytterligare och problemen med att sjuka hamnat mellan myndigheternas ansvarsområden bör försvinna. Den borgerliga alliansen har hela tiden hävdat att sänka ersättningsnivåer är en förutsättning för minskad sjukfrånvaro. Vi har bevisat att de har fel. De borgerliga partiernas enda gemensamma huskur mot ohälsan - lägre ersättning vid sjukfrånvaro och fler karensdagar - imponerar inte längre på någon. <IngangText>Samtidigt som </IngangText>sjukfrånvaron minskar ordentligt förbättrar vi ersättningssystemen genom en höjning av inkomsttaket och introducerar nya aktiva satsningar som ökar hälsan än mer. Prognoserna pekar på en fortsatt nedgång av sjukfrånvaron och vi ser fram emot att förstärka den utvecklingen med våra nya förslag.

Debatt: Hälsan i arbetslivet - så ska den bli bättre

Med detta omfattande program ska hälsan i arbetslivet stärkas ytterligare, skriver Hans Karlsson och Lennart Klockare.