Handelns fagra ord under galgen
Foto: Göran Ström
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Reaktionerna lät inte heller vänta på sig. Flykten från mjölknäringen hotade att ta ny fart, med mycket stora konsekvenser som följd. Detta utan att handeln vek så mycket som en tum från sin hårda och maktfullkomliga linje. Det fanns nämligen alltid tillgång till billigare mjölk någonstans "ute på Europas torg", som någon från handeln uttryckte sig.
Så helt plötsligt hände något som tog alla på sängen - även mjölken på de billiga torgen hade blivit dyr! Mjölken; liksom en rad andra livsmedelsprodukter; hade blivit en bristvara, och världsmarknadsprisen började löpa amok.
Stående under galgen utan andra billiga alternativ, så gick handeln med på en prishöjning. Från att tidigare enbart hänvisat till sin roll i ett marknadsspel, så kom nu under galgen de fagra orden från framför allt Ica.
Man sade sig kunna gå med på en prishöjning och därigenom ta sitt ansvar för en svensk livsmedelsproduktion, då man nu visste att höjningen skulle gå till bonden. Vackert så det förslår, om än man anade korsade fingrar bakom ryggen, rodnande kinder och en kluven tunga.
Prishöjningen var precis den signal som branschen behövde, och den kom i grevens tid. Signalen som sådan betydde kanske till och med mer än lönsamhetsförstärkningen, då en stor del av prishöjningen enbart handlade om en "återställare" av åratal av prissänkningar
Prishöjningen och debatten om den globala livsmedelssituationen har betytt mycket för statusen i de gröna näringarna. Livsmedelsproduktion är inte längre "ett problem", utan en självklar livsnödvändighet. Optimismen har stigit och prishöjningen tände ett ljus i en sedan länge mörk tunnel.
Nu har Norrmejerier beslutat att sänka priset med 15 öre, då man inte får igenom de prishöjningar gentemot handeln som man tänkt sig. Detta är inte den signal som branschen behöver!
När världen i övrigt bekymrar sig för om maten kommer att räcka till, så signalerar prissänkningen att det finns för mycket! Mjölkproducenterna (liksom andra livsmedelsproducenter) har under ett års tid fått se sina kostnader för insatsvaror stiga med en rasande fart.
Priset på foder, mineralgödsel, el och diesel har troligen ätit upp hela prishöjningen, så med beaktande av prissänkningen och stigande räntor så kommer vi definitivt inte ens att nå upp till lönsamhetsnivån innan prishöjningen.
Att såsom Norrmejerier inteckna en förmodad prishöjning kan man självklart ha synpunkter på, men det är ändå mest hedrande att man sett nödvändigheten av en lönsamhetsförstärkning hos sina producenter. Mindre hedrande för handeln är att den återfallit till sitt tidigare beteende.
När man inte längre står under galgen, då står man inte heller för tidigare stolta doktriner om ansvar och "värnande" om bonden och en svensk livsmedelsproduktion. För den norrländske mjölkleverantören som får se sina dieselkostnader stiga från 90 000 till 140 000, så skulle en prishöjning "göra gott".
För bonden som åter ser sig tvingad till ett extremt och ohållbart dubbelarbete, så skulle också en prishöjning "göra gott". En uppmaning till Norrmejerier vore därför att göra som i reklamen - gör ännu mera gott!
En from förhoppning vore också att handeln inte gör som vanligt, det vill säga mest gott under galgen. Arbeta i stället för att konsumenten får njuta av lokalproducerade livsmedel även i framtiden - det gör gott för alla!