Sedan början av 1980-talet har tillförseln av växtnäringsämnena fosfor och kväve till Östersjön minskat radikalt. Sveriges 65 000 lantbruk, både konventionella och ekologiska, har i dag en hög växtnäringsprestanda med låga förluster. Men sett till hela östersjöregionen är lantbruket fortfarande den största externa källan till förluster av växtnäring.
Polen med sina 1,5 miljoner lantbrukare kan genom enkla och effektiva åtgärder minska sina växtnäringsförluster mycket. Andra källor som har stor betydelse för övergödningen är avloppsreningsverk och sjöfart. Även här återstår ett arbete att göra.
Trots den minskade tillförseln av växtnäringsämnen visar ny forskning att det kommer att ta mycket längre tid att återställa Östersjön än vad vi trott och hoppats. I Östersjöns bottensediment finns årtionden av växtnäringstillförsel samlad, framför allt fosfor. Syrefria bottnar frigör fosforn och denna interna belastning utgör i dag den största fosforkällan.
När Östersjöländerna 2007 antog åtgärdsplanen Baltic Sea Action Plan trodde man att övergödningsmålen skulle kunna vara uppnådda 2021. Nu säger forskarna att det kommer att ta ytterligare 25-50 år. Framtida klimatändringar kan också motverka den positiva utvecklingen. Diskussioner om ett nytt målår måste därför starta genast.
I dag sprids svenska bönders positiva kunskap om att minska växtnäringsförluster inom landet genom miljörådgivningsprogrammet Greppa näringen och demogårdarna i Odling-i-balans. De svenska erfarenheterna sprids också runt Östersjön genom det treåriga projektet Baltic Deal inom EU:s Östersjöstrategi.
Bondeorganisationer och rådgivningsorgan från sju länder samarbetar kring åtgärder som är lämpliga för både gårdens ekonomi och miljön.
Svenskarnas oro för Östersjön är befogad. Men vi kan alla göra en insats. Ett sätt är att värdesätta svenskt lantbruks miljöåtgärder när vi handlar eller upphandlar vår mat. Så länge offentliga och privata konsumenter sätter lågt pris som första prioritet betyder det oftast import från länder med lägre miljöprestanda.
Svenskarna har sagt att vi är villiga att lägga 1 000 kronor per år för en bättre östersjömiljö. Varför inte stilla både hungern och sin oro för havsmiljön genom att köpa svensk mat i stället för "billigt" från länder med sämre växtnäringsprestanda? Så kan vi tillsammans bidra till en friskare Östersjö.