Hemvärnet behövs - även utanför storstäderna

µ Svar till Karin Åström och Åsa Lindestam, NSD Debatt den 20 maj.

Luleå2008-05-23 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Riksdagsledamöterna Karin Åström och Åsa Lindestam konstaterar förtjänstfullt att hemvärnet behövs och detta över hela landet. Bra är också att en interpellationsdebatt om hemvärnet ägde rum i riksdagen föregående vecka.
Det här räcker dock inte i arbetet med att bevara hemvärnet på en acceptabel nivå.Riksdagen är överordnad regeringen och arbetet måste mot den bakgrunden inriktas på att få en tillräcklig majoritet för ett positivt beslut för frivilligförsvaret.
Mitt budskap är tydligt: arbeta över partigränserna och bland riksdagsledamöter från hela landet. Hotet mot hemvärnet upplevs sannolikt också på andra platser än här i norr. Gott om tid föreligger nu för riksdagsledamöterna att verka ett bra riksdagsbeslut. Propositionen läggs i december och beslut fattas av vårriksdagen 2009.

Bakgrunden till nuvarande debatt om hemvärnet är det perspektivunderlag som försvarsmakten lämnade till regeringen i december. Perspektivplanen beskriver försvarsmaktens framtida utveckling i ett perspektiv på 10 till 20 år.
Av planen framgår att hemvärnet föreslås reduceras från nuvarande 60 hemvärnsbataljoner till 30. Numerärt från dagens cirka 30 000 hemvärnsmän till cirka 16 500. Vidare framgår av planen att hemvärnet ska vara koncentrerat till befolkningscentra. Och endast i undantagsfall skall direktutbildning till hemvärnet äga rum.
De här redovisade beslutsavsikterna
slår, med all sannolikhet, hårt mot Norrland.

I Norrland, omfattande 52 procent av Sveriges yta, finns i dag tolv hemvärnsbataljoner av totalt 60 i riket. I Norrbotten, omfattande 25 procent av riksytan, finns i dag fyra hemvärnsbataljoner.
Siffrorna talar sitt tydliga språk: hemvärnsorganisationen på hälften av Sveriges yta är redan nu tillräckligt slimmad. Vi balanserar i norr på en kritisk nivå.
Jag konkretiserar, med målsättningar, vad höstens intensifierade arbete inför nästa års riksdagsbeslut bör inriktas mot:
4 Bevara nuvarande antal bataljoner (60 stycken) omfattande cirka 30 000 hemvärnsmän.
4 Utveckla en direktutbildning, omfattande tre månaders grundutbildning, till hemvärnet.
4 Utveckla regeringens målstyrning (regleringsbrevet) avseende frivilligförsvaret i syfte att undvika att anslaget nyttjas som budgetregulator för försvarsmakten.

Sammanfattningsvis så föreligger nu relativt gott om tid för alla riksdagsledamöter att arbeta för en bred uppslutning, över partigränserna, för det framtida hemvärnets utformning.
I nuvarande skede finns ingen anledning att skjuta på regeringen. Bollen ligger hos riksdagsledamöterna. De har stort stöd i stugor och torp för att hemvärnet behövs också utanför storstadsregionerna.
Den kunskapen är partiöverskridande, viket den dagliga debatten landet runt på tydligt sätt visat.
Läs mer om