DEBATT: Hur bygger man en mönsterstad?

Under de senaste fyra åren har alternativa placeringar av den nya tätorten bollats fram och tillbaka och den offentliga diskussionen har handlat om sprickzoner, markundersökningar, bullernivåer, kostnader, staket och gruvstadspark. Nordost, nordväst, vid flygplatsen och nu senast ska även en extern lokalisering utredas för 500 000 kronor, nämligen Aptas.
Plan- och bygglagens portalparagraf innebär att samhället ska främja en god samhälls-
utveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. Inte med ett ord har kommunledningen i bollandet om alternativa placeringar för Kiruna tätort nämnt vilka so-ciala konsekvenser en flytt av en hel stad får.

Vad innebär det när de sociala nätverk som byggts upp genom att exempelvis ha nära till sina mor- och farföräldrar eller barnpassning hos grannen i lägenheten bredvid slås sönder? Vad innebär det när familjer tvingas flytta, skolor bytas och kompisar kommer längre bort? Vad innebär det för de mest sårbara i samhället med en flytt? Vilken praktisk hjälp finns att tillgå?
Kommer segregeringen att öka mellan de nya bostadsområden som ska byggas och de bostadsområden som finns kvar?

Internationellt finns krav, bland annat hos Världsbanken, vilka konsekvenser som måste belysas innan en flytt av bostäder till följd av industriexploateringar får komma till stånd. De sociala konsekvenserna är en av nyckelpunkterna i dessa internationella riktlinjer och en process för att beskriva dessa konsekvenser är ett krav. Det är därför högst anmärkningsvärt att kommunledningen inte med ett ord har lyft dessa frågor som de mest fundamentala i arbetet med samhällsomvandlingen. Det blir också uppenbart att kommunledningens förslag att utreda ett externt lokaliseringsalternativt inte är realistiskt, allra minst om man som nu ignorerar att genomföra en social konsekvensanalys av ett sådant förslag.

Kommunalrådet Kenneth Stålnacke (S) pratar om att stadsomvandlingsprocessen handlar om "hard facts" - en stad ska flyttas. En mönsterstad är ingenting oavsett var den är placerad om vi inte fyller den med de värden som vi vill ha med oss i framtiden. "The hard facts" behövs inte om de människor som ska fortsätta leva och bo i Kiruna inte kan leva under jämlika och goda sociala levnadsförhållanden. Börja prata om vad Kiruna ska innehålla så ser vi var det är lämpligast.

Debatt: Hur bygger man en mönsterstad?

Kommunledningen i Kiruna kommun har under de senaste två åren diskuterat var den nya mönsterstaden ska byggas, inte vad den ska innehålla. Kenneth Stålnacke talar om den nya mönsterstaden, men vad kännetecknar en mönsterstad och hur bygger man den?