DEBATT: Invandring ger högre tillväxt

Ett annat intressant perspektiv är den så kallade försörjningskvoten, eller hur många som varje förvärvsarbetande minst behöver försörja. Om sysselsättningen i landet blir densamma framöver som under år 2004 beräknas varje sysselsatt person i förvärvsålder (20-64 år) att år 2030 försörja 2,4 personer inklusive sig själv. I Övertorneå är den i dag 1.9.
Utan invandring hade den varit 2. Invandrare är dock inte bara skattbetalare och siffror. De kommer med ovärderlig kompetens, kunskap och nya idéer.
Slutsatsen är given. Såväl Övertorneå som Sverige måste öka den arbetsföra delen av befolkningen för att klara välfärden och det klarar vi inte med födelseöverskottet. Redan i dag är flera sektorer exempelvis inom vården beroende av utrikesfödda för att klara sina uppgifter.

Tankesmedjan FORES och Studieförbundet Vuxenskolan presenterar en rapport, "Svenska kommuners behov av invandring", baserat på bland annat dessa fakta. Budskapet är att Övertorneå är beroende av invandring av utrikesfödda för att klara framtidens välfärd och sysselsättning.
Det demografiska problemet delar Övertorneå inte bara med majoriteten av Sveriges kommuner utan också med många andra länder i Europa. En åldrande befolkning klarar inte av försörjning och välfärd i framtiden. Det handlar inte längre om vi ska tillåta invandring eller inte utan i hur hög utsträckning vi kan attrahera människor att flytta hit i konkurrens med övriga Europa.
Den debatt som i dag florerar i kölvattnet till främlingsfientliga partiers framfart försöker, förstärkta av det dåliga konjunkturläget, hävda att ökad invandring leder till ökad arbetslöshet och mer av sociala utgifter. Så är inte verkligheten visar forskningen.

Kommuner och regioner som har hög grad av invandring och lyckas med integrationen, har högre tillväxt än de som inte attraherar invandrare. Vår studie visar också att mindre kommuner har bäst förutsättningar att lyckas med integration.
Där finns ofta starka nätverk med lokala företagare, ideella organisationer och invandrare med samma bakgrund som hjälpt nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. De har ofta också en stark tradition av folkrörelser och folkbildning. När människor möts och gemensamt lär sig förstå sammanhang, vidgas perspektiv och frigörs krafter som stärker individen och därmed samhället.
Men det behövs också en politik på nationell nivå som underlättar för de kommuner som vill attrahera arbetskraft som ligger utanför Sveriges gränser.
Det krävs åtgärder som underlättar vägen in på arbetsmarknaden för utlandsfödda.
Vår studie pekar på flera faktorer som kan underlätta en snabb och lyckosam integration av utlandsfödda på svensk arbetsmarknad.

Däribland kan nämnas anpassa Sfi-undervisning för nyanlända efter lokala behov, gör ekvivaleringssystemen för högre utbildningar mer transparanta och mindre tidsödande, sänk arbetsgivaravgifter i invandrartäta områden samt se över lagen om anställningsskydd (Las).
Vi har tappat nog med tid, det är dags att börja nå framsteg för integrationen i Sverige. Övertorneå kan, om man vill, bli en förebild.

Debatt: Invandring ger högre tillväxt