Jobben barkar åt skogen

Vi hotas av en massiv utslagning av svensk skogsindustri. Tusentals jobb står på spel. I dag eldas prima råvara upp i stället för att bli papper. Pappersproduktion skulle ge 14 gånger fler jobb och sköna exportinkomster.

Skogsindustrin och jobben hotas när massaveden använd i energisektorn. Här Billeruds pappersbruk i Karlsborg.foto: magnus pehrsson

Skogsindustrin och jobben hotas när massaveden använd i energisektorn. Här Billeruds pappersbruk i Karlsborg.foto: magnus pehrsson

Foto: Magnus Pehrsson

Luleå2008-06-13 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Bara för innevarande år har vi varsel som motsvarar cirka 1 300 jobb och då har inte första halvåret gått ännu.
Priserna på massaved har under senaste året ökat med knappt 30 procent. Orsakerna är flera. Ryssland har infört exporttullar på virke och de uppgår nu till 15 euro per kubikmeter och planerna är att höja dessa till 50 euro vid årsskiftet.
Om den införs hotar en massiv utslagning av svensk skogsindustri. Det talas om 6 000 förlorade jobb. För även om Sverige inte är så beroende av det ryska virket får tullarna en kraftig negativ effekt. Finland är helt beroende av import för att klara sin virkesförsörjning.
Kraftigt höjda priser genom exporttullar gör att de kommer att söka sitt virke i bland annat Sverige och öka konkurrensen på den svenska massavedsmarknaden.

En annan faktor är ökad efterfrågan på skogsråvara från energisektorn. Om skogsråvaran skulle användas där den ger högst förädlingsvärde skulle vi göra papper av massaveden, vilket också ger 14 gånger fler jobb än om den används inom energisektorn.
Trots det styrs användningen allt mer mot energisektorn genom subventioner i form av el-certifikat. Certifikaten ger kraftvärmeverken en hög betalningsförmåga och i brist på biobränsle som inte kan användas i pappersindustrin har de börjat använda massaved.
Kraftvärmeverken är också ofta monopolister på den lokala värmemarknaden och sätter priset efter eget huvud.

Kostnaden för el har de senaste åren fördubblats. Elmarknaden är ställd ur funktion med en oligopolsituation, det vill säga att tre dominerande företag kontrollerar elproduktionen.
Samtidigt har riksdagen satt ramarna för energipolitiken på ett sådant sätt att elbolagens höga vinster garanteras. Det har man gjort genom att förbjuda utbyggnad av kärnkraft och subventionerat fram el från förnybara källor som inte pressar elpriset.
Biobaserad elproduktion har högre marginalkostnader än fossilbaserad el, vilket gör att den inte pressar elpriset. Att den överhuvudtaget kommer till stånd på marknaden beror på certifikaten.
En fungerande elmarknad kräver att vi öppnar upp för all elproduktion som klarar miljö- och säkerhetskrav, vilket innebär en öppning för uppgradering och nybyggande av kärnkraft. Fortsatt drift av kärnkraft underlättar samtidigt att nå miljömålen.

Pappers noterar att utrikeshandelsminister Eva Björling arbetar hårt för att stoppa ytterligare höjningar av de ryska exporttullarna på virke, bra.
Men regering och riksdag skulle däremot redan i dag kunna vidta åtgärder för att minska trycket på virkesmarknaden. Vad som krävs är en omprövning av energipolitiken i ljuset av klimatfrågan.
Det skulle värna svensk skogsindustri. Och det skulle öka trovärdigheten hos de politiker som i högtidliga sammanhang säger sig sätta jobben främst.

Läs mer om