Den som försöker sätta sig in i vad hållbar utveckling innebär kommer ganska snart förstå att det står för nästan allt det goda och nödvändiga som vi människor och vårt jordklot behöver för att kunna fungera och må bra. I begreppet ingår förutom miljö och naturresursanvändning även jämställdhet, mångfald, etik, samhällsansvar, arbetsvillkor samt hälsa och säkerhet.
Hållbar utveckling är ett svårt och komplicerat område som utvecklas och fördjupas hela tiden. Liksom andra populära ord och begrepp används dessutom hållbar utveckling, eller bara hållbar i olika böjningsformer, felaktigt i många fall. Ibland för att medvetet förvirra. Det finns till exempel en tråkig tendens att koppla ordet hållbar till kortsiktig ekonomisk vinst.
Men bara för att området är komplext och alla pusselbitar ännu inte är på plats kan vi inte blunda för det skriande behovet. Eller ännu värre – medvetet motarbeta det hållbara.
När jag ska försöka förstå begreppet hållbar utveckling brukar jag tänka mig jorden i krympt form – som en enda by med skogar, berg och sjöar runt om. Och att byn och dess nära omgivningar är allt vi människor har att röra oss med. Alla resurser som finns omkring oss inom en radie av några mil ska då räcka för att tillfredsställa våra och kommande generationers behov av mat, resurser och upplevelser. I all vår framtid. Med denna bild framför ögonen är det lätt att förstå att det finns mycket som kan störa eller till och med förstöra balansen i ekosystemet, liksom att det kan få förödande konsekvenser för livet i byn.
Som tur är har människor, företag och samhällen världen över engagerat sig i arbetet för en hållbar utveckling. Och FN har, för drygt två år sedan, antagit 17 globala mål för att stimulera till handling inom områden som är kritiska för mänskligheten och vår planet. De syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.
I Sverige ser vi hur såväl kommuner som enskilda företag använder hållbar utveckling vid byggandet av sina varumärken. De förstår att det hjälper dem att locka invånare, anställda, köpare, investerare etc. För vilken modern och upplyst människa väljer frivilligt att flytta till ett samhälle eller en kommun, alternativt jobba på en arbetsplats, som inte tar de globala miljö- och hälsohoten på allvar?
En bra måttstock för vad som kännetecknar ett hållbart samhälle är Det Naturliga Stegets fyra systemvillkor. Villkoren säger att i ett hållbart samhälle utsätts inte naturen systematiskt för ...
1. Ökat uttag av ämnen som utvinns ur berggrunden,
2. Ökad koncentration av ämnen som produceras i samhället,
3. Ökad utarmning av den fysiska basen för jordens naturliga kretslopp och biologiska mångfald,
4. ... och i det samhället hindras inte människor att möta sina grundläggande mänskliga behov.
Som inbiten norrbottning gläds jag åt att få bo i en region med fantastiska möjligheter att bli en föregångare och ett fönster för hållbar utveckling i kallt klimat. Här finns alla resurser som behövs för att bygga hållbara samhällen och företag.
Tyvärr är det fortfarande, med allt vi nu vet, alldeles för enkelt att komma undan med ohållbara förslag och lösningar. Till exempel för att tjäna ytterligare miljoner på investeringar i teknik och system som står i motsatsställning till FN:s 17 globala mål och Det Naturliga Stegets fyra systemvillkor.
Men handen på hjärtat – visst vore det smart av oss som bor och verkar i Norrbotten att satsa helhjärtat på hållbara lösningar? Och samtidigt bygga upp såväl varumärket Norrbotten som länets attraktivitet.
Tänk om vi lyckas engagera alla norrbottningar, både de som redan bor här och de som kan lockas hit om vi väljer att bli en föregångsregion, i arbetet för ett långsiktigt, hållbart Norrbotten. Vilken innovationskraft det skulle skapa.