Katastrofal mediebevakning
I månadsskiftet mellan augusti och september publicerade svenska medier nästan 1 900 artiklar om stormen Gustav som drog in över den amerikanska sydostkusten.
Flood victims stand in a queue to receive food at a relief camp in Saharsa, in the northern Indian state of Bihar, Tuesday, Sept. 23, 2008. Heavy rains continued to lash northern and eastern India with 49 people reported killed over the past two days as authorities rushed Tuesday to rescue hundreds of thousands trapped in their homes. (AP Photo/Aftab Alam Siddiqui)
Foto: Aftab Alam Siddiqui
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det visar en genomgång av mediernas rapportering som Diakonia har gjort. Medias snedvridna nyhetsvärdering bidrar till att hjälpen inte hamnar där den behövs mest.
Hittills i höst har miljontals människor drabbats av olika naturkatastrofer som översvämningen i Bihar i nordöstra Indien och i Nepal och av stormarna Gustav, Hanna och Ike som svept in över de karibiska öarna och USA:s sydkust.
Den katastrof som fått i särklass mest uppmärksamhet i svensk media är stormen Gustav på dess väg in över New Orleans. Få artiklar fokuserar dock på de områden som drabbades hårdast, nämligen Haiti, Jamaica och Kuba, där Gustav skördade ett åttiotal dödsoffer innan den nådde USA:s kust.
Gustavs åverkan över den amerikanska kusten ska naturligtvis inte underskattas, men utifrån humanitär synpunkt kan den inte jämföras med katastrofen i Nepal och Indien.
Här finns inga epidemier, inga större flyktingströmmar, akut undernäring eller något annat som kan räknas som en storskalig humanitär katastrof. Eftersom katastrofen var väntad fungerade hjälparbetet bra och effekterna blev inte lika förödande som befarat.
I Nepal och Indien är miljontals människor i dag på flykt undan den värsta översvämningen på 50 år. Dessa människor är till stor del beroende av omvärldens hjälpinsatser. Vattenmassorna från monsunregnen och de brustna dammarna har förstört vägar och broar, vilket försvårar för hjälpinsatserna att nå fram.
Även vatten- och elledningar har förstörts. Det gör att sjukdomar och epidemier lätt sprids. Över tre miljoner människor har gjorts hemlösa, enligt Röda Korset.
En genomgång av mediaarkivet Affärsdata visar att svenska medier publicerade 1 873 artiklar eller notiser om Gustav under en vecka, perioden 28 augusti till den
3 september i år.
Översvämningen i Nepal och Indien nämndes bara i 271 artiklar och notiser under en månad, perioden 10 augusti till den 10 september i år.
Media tenderar att rapportera om det som ligger oss nära, såväl geografiskt som kulturellt. Det stora antalet katastrofer slåss dessutom om utrymmet i media och konkurrerar om omvärldens engagemang.
Bland biståndsorganisationer har begreppet "ignorerade kriser", eller "forgotten crises", blivit ett vedertaget begrepp för att beskriva flera av världens humanitära kriser där omvärlden sviker sitt ansvar.
Flera humanitära kriser kunde ha förhindrats eller blivit mindre omfattande om de uppmärksammats i tid. Två av tre svenskar säger att medias bevakning är det som mest har påverkat dem när det gäller vem och vad de ger till.
Donationer från privatpersoner, organisationer, företag och till och med länder riskerar alltså att styras delvis av medias rapportering. Så borde det inte vara.
Vi har alla ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma humanitära kriser och mediernas rapportering spelar en viktig, och ibland avgörande, roll för att väcka omvärldens intresse och kunskap.