Kommunbeslut hindrar tillväxt på landsbygden
Stora summor satsas på utveckling av landsbygden via EU:s landsbygdsprogram. Fem miljarder kronor per år spenderas mellan 2007 och 2013, främst i form av miljöersättningar, men också för att förbättra konkurrenskraften i jord- och skogsbruket, och öka sysselsättningen.
Foto: STAFFAN CLAESSON
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Samtidigt fattar samma finansiärer, framför allt kommuner, beslut som går stick i stäv med målet för landsbygdsprogrammet. Nedmontering av skolor och service, med efterföljande utflyttning, slår undan benen för företagen på landsbygden.
Resultatet blir ett nollsummespel.
LRF Norrbotten driver just nu ett företagsutvecklingsprojekt inom ramen för landsbygdsprogrammet, Grön Framtidsgård, och ser kraften hos många företagare inom de gröna näringarna. De bär på utvecklingsidéer och har en vilja att ta sina företag till nästa nivå. Pengarna från landsbygdsprogrammet gör nytta.
Ett av våra prioriterade områden är förnybar energi, och en förstudie som vi beställt visar att det finns god potential för produktion av närvärme. Företagare inom jord och skog kan gå samman om en panna, elda den med flis och sälja värme till skolor, äldreboenden och företagslokaler.
Det skapar arbetstillfällen, samtidigt som det är energieffektivt.
Dessutom, det viktigaste av allt, kan det spara pengar åt kommunerna, som slipper den dyra elräkningen för uppvärmningen. Något som kan resultera i att skolan, äldreboendet eller företagslokalen kanske kan vara kvar.
Men istället fattar kommunpolitikerna beslut om stängning, och mattan dras undan för värmeleverantörerna.
I projektet uppmanar vi också våra företagare att starta produktion av livsmedel. Efterfrågan på närproducerade livsmedel ökar och kommer att öka än mer i framtiden.
Men hur hänger kommuner och andra offentliga inrättningar med i den trenden? Ja, när det kommer till pengarna väger policydokument om att värna miljön, och larm om dioxin i irländskt kött lätt. Istället fattas beslut som bygger på ett kortsiktigt ekonomiskt tänkande.
Hur ska man annars förstå att färdigstekta kycklingar från Thailand transporteras till Sverige och serveras på skolor och förskolor inom flera kommuner i Norrbotten, för att ta ett skräckexempel.
Ett mer långsiktigt ekonomiskt tänkande innebär att de svenska bönderna i högre utsträckning kan leverera råvaror till offentligt finansierade verksamheter, och att arbetstillfällen därmed skapas i vårt land, eller vår region.
Problemet är att det saknas en helhetssyn inom kommunerna. Istället arbetar varje nämnd var för sig och bryr sig inte om annat än att hålla sin egen budget.
De lyfter inte blicken och ser att samordning kan bidra till att rädda kvar skolor och äldreboenden och därmed en befolkning, som kan utgöra underlag för att behålla livskraftiga företag, och skapa nya arbetstillfällen.
Om politikerna inser detta, och samtidigt fortsätter att satsa i projekten inom landsbygdsprogrammet, har vi en gedigen grund att stå på för att behålla och utveckla en levande landsbygd.