Kommuner brister i hushållning med pengar
µ Svar till Karin Åström och Tobias Baudin, NSD Debatt den 24 april.
Foto: SCANPIX
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Skattesänkningarna beslutades innan krisen slog till. Jobbskatteavdraget, som riktar sig till låginkomsttagare, uppskattas av Konjunkturinstitutet leda till att 70 000 personer långsiktigt övergår från bidrag till arbete.
Det är en klok reform. Inte minst med tanke på att drygt en femtedel av Sveriges vuxna befolkning lever på offentliga transaktioner även när det är högkonjunktur.
Att skattesänkningarna skulle ha gått till "landets rikaste tiondel" stämmer helt enkelt inte. Har Åström belägg för detta? I själva verket förtjänar regeringen kritik för att de inte har sänkt de högsta marginalskatterna. En person med hög inkomst som tjänar 100 kronor extra får bara behålla 26 kronor själv efter alla skatter. Forskningen visar att nivån har blivit så hög att värnskatten skulle kunna sänkas/avskaffas självfinansierande.
Något förenklat innebär det att om vi sänker värnskatten med en krona så växer ekonomin med två kronor, varav en ändå betalas in i skatt. Forskning kring det danska skattesystemet ger en liknande bild, vilket har lett till att danska socialister och borgerliga enats om en kraftig skattereform med betoning på att sänka de högsta marginalskatterna.
De svenska moderaterna och socialdemokraterna tycks istället vara överens om att värnskatten inte bör sänkas, även om den utgör ren straffbeskattning.
Det är till slut sant att kommuner har svåra ekonomiska tider. Men en viktig förklarning är att kommunpolitiker ökar utgifterna när det är högkonjunktur, exempelvis genom att bygga nya badhus eller expandera den kommunala byråkratin. Till skillnad mot staten försöker inte kommunpolitikerna balansera sin budget över en konjunkturcykel, så att överskotten i goda år täcker underskotten i dåliga. Resultatet kan inte bli annat än bristande välfärd.
Debatten borde fokusera på bristen på hushållning med skattemedel i kommunerna, inte att staten automatiskt ska vara garanten för kommunala finanser.