För den vanlige medborgaren kan det vara svårt att begripa hur EU styrs - därför behövs det en grundlag som klart och tydligt slår fast vilka värderingar och mål som EU har, hur besluten ska fattas och hur maktfördelningen mellan EU och medlemsländerna ska vara. Den som är rädd för att den nationella makten urholkas kan därmed andas ut; konstitutionen är ju tänkt att grundlagsfästa den nationella maktens befogenheter.
Ett exempel är att för första gången i EU:s historia finns det i konstitutionen riktlinjer för den process som sker om ett land vill gå ur EU.
EU:s övergripande mål är att främja fred och folkets välfärd. Konstitutionen tar till fullo upp den Europeiska unionens stadga om de mänskliga rättigheterna och vidtar åtgärder för en solidaritetsklausul i händelse av att terroristattacker eller naturkatastrofer skulle inträffa.
EU kritiseras ibland för att lida av ett demokratiskt underskott. Här kan konstitutionen spela en viktig roll då den justerar att alla beslut måste gå demokratiskt till. Till exempel reglerar den att alla lagar ska stiftas i full offentlighet. Konstitutionen leder till således till ökad öppenhet.
Att vissa beslut måste fattas på en nivå högre än den svenska riksdagen blir för den som på allvar vill ta tag i klimatfrågan, gränsöverskridande brottslighet och kampen för mänskliga rättigheter ganska självklar; därför är jag till skillnad från Tage Wass för ett utökat europeiskt samarbete.
Liberala ungdomsförbundet
Norrbotten