Kort utbildning ökar risken för hjärtinfarkt
Personer med kort utbildning lever oftare på ett sätt som ökar risken för hjärtinfarkt. En granskning som Hjärt-Lungfonden gjort visar att det finns orimliga och orättvisa skillnader i Norrbotten, som kraftigt påverkar risken att insjukna och dö i hjärt-kärlsjukdom.
Hjärt-Lungfondens granskning visar att personer med kort utbildning oftare lever på ett sätt som ökar risken för hjärtinfarkt.foto: scanpix
Foto: Tomas Oneborg / SvD / SCANPIX
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Personer i Norrbotten som har grundskole- och/eller gymnasieutbildning har sämre förutsättningar för en god hjärthälsa än personer med eftergymnasial utbildning. Det visar Hjärtinfarktindex 2009, Hjärt-Lungfondens granskning av tre livsstilsfaktorer som påverkar risken att drabbas av hjärtinfarkt, baserad på statistik från Sveriges Kommuner och Landsting, Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen.
Akut hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Bara i Norrbotten drabbas varje år omkring 1 200 personer av hjärtinfarkt, och fler än 300 personer dör med diagnosen. Men risken att dö i hjärt-kärlsjukdom är mer än dubbelt så stor för personer med endast grundskoleutbildning jämfört med personer med eftergymnasial utbildning.
80 procent av hjärt-kärlsjukdomarna kan förebyggas, enligt WHO. En av de största riskfaktorerna för hjärtinfarkt är rökning, som tredubbelt ökar risken att drabbas. Att inte röra på sig tillräckligt och att äta för lite frukt och grönt utgör också betydande riskfaktorer.
Resultatet av Hjärt-Lungfondens granskning är nedslående. Det visar att personer med kort utbildning oftare lever på ett sätt som ökar risken för hjärtinfarkt. I Norrbotten har män med kort utbildning sämre resultat i två av tre faktorer, jämfört med män med lång utbildning. Även kvinnor i länet med kort utbildning har sämre resultat i två av tre faktorer, jämfört med kvinnor med lång utbildning.
En central målsättning för den svenska hälso- och sjukvården är, enligt Hälso- och sjukvårdslagen, "en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen". Men när hälsan inte är jämlikt fördelad, utan det tvärtom finns oacceptabla skillnader mellan olika utbildningsgrupper, krävs det insatser från samhällets sida. Ett stort ansvar vilar på politiker och vårdinstanser för att kunna uppfylla hälso- och sjukvårdens jämlikhetstanke - och inkludera hela länets befolkning.
Hjärt-kärlsjukdom innebär också enorma kostnader för samhället. Bara sjukhusvård, ingrepp och läkemedelskostnader ger årligen en nota på 7,4 miljarder. Till det ska läggas kostnader för bland annat förtidspensioner och sjukbidrag. Det förebyggande arbetet kan innebära stora besparingar.
Ingen ska behöva löpa förhöjd risk att drabbas av hjärtsjukdom på grund av sin socioekonomiska status. Nu behövs det en nationell samordnare på hjärtområdet som tillsammans med kommunerna och landstinget i Norrbotten kan säkerställa att goda exempel tas till vara och utvecklas, så att de förebyggande insatserna kan komma länets invånare till del.