Ambitionen är det godas fiende sägs det. Nu finns ett mål att alla sjukjournaler i hela Sverige ska kopplas upp på nätet, så att allt går att läsa överallt. Ambitionen är vällovlig men dyr och kommer det att fungera? Med ett enkelt knapptryck ska all viktig information komma fram omedelbart, men ingen ska läsa i onödan eller felaktigt.
Könssjukdomar i tonåren, fylleolyckor på festivaler, nervösa sammanbrott vid skilsmässor, genomsnittlig alkoholkonsumtion och mat och motionsvanor. Allt ligger framme på skärmen till individens bästa. Är det detta vi medborgare vill ha, behöver och skulle det inte kunna fungera på något annat lite mer diskret sätt?
Alla landsting och vårdgivare är inte med, och alltid kraschar det någon stans. Läkemedels- och laboratorielistor (kanske de viktigaste!) fungerar särskilt dåligt, och på så vis kan man inte lita på att all viktig information verkligen finns.
Sannolikheten att bli upptäckt vid obehörigt intrång är skrämmande liten. Kolla ditt barn, din granne eller fiende. Offentliga personer är redan nu utsatta. Trots regelverk så förefaller detta ske oftare.
Lars Brodin försöker misstänkliggöra en hel yrkeskår i NSD den 6 september genom att införa en helt ny aspekt. Att läkarna vill dölja det de gör och att denna nya landsomfattande journal ska möjliggöra kontroll. Absurt. Vem ska kontrollera? Det är nytt och definitivt integritetskränkande - inte för läkaren, men för patienten, som får sin situation utspridd "i Stockholm" hos en ny myndighet. Kanske upptäcker denna myndighet att doktorn faktiskt inte anmält vapeninnehav trots att patienten varit alkoholpåverkad en lördagkväll?
Lars Brodin är gammal divisionschef och ansvarig - och berättar om sina cancerpatienter. Det är intressant. Veckovisa förseningar gentemot Umeå. Varför är det så, när det finns telefon, fax och rent av mejl om det nu är viktigt och bråttom. Bara för att Lars har problem med sin lilla patientgrupp, så behöver vi väl inte lägga upp HELA svenska folket på nätet? Det känns avigt.
Lars Brodin borde veta att om det inte finns ett förtroendefullt klimat, en ömsesidig tystnadsplikt och ett ostört möte mellan patient och läkare, så fungerar inte vården bra. Att öppna upp alla journalanteckningar riskerar att störa det viktiga vårdarbete som sker i det "slutna rummet".
Ambitionen är det godas fiende. Metoden att lägga ut "allt" på nätet och göra det tillgängligt för "all" personal är ett dyrt, integritetshotande projekt som inte debatterats tillräckligt. Lars Brodin och alla andra är välkomna att läsa alla mina journaler - men då får de nog fråga mina patienter först!