µ Svar till Lars Flodin, NSD Debatt den 20 februari.
Ett samhälles utbildningssystem är grunden till dess tillväxt och välfärd. "Sådana skolresultat sådana samhällen". Jag menar att lärarna är, efter eleverna, den viktigaste gruppen i skolan. Utan en skicklig och entusiastisk lärarkår kan inte skolan fungera bra.
Vad pedagogerna vill är att utveckla eleverna snarare än att stöpa alla i samma form som dagens skolutveckling visar. Vikten av mångfald bland djur och växter är självklar men inte när det gäller våra barn.
Vad är då bäst för skolan? Inspektion eller stöd? Vad som verkligen krävs är att ge skolan resurser för att förbättra resultaten.
Lärarna vet att barn behöver olika lång tid för att lyckas, att skolkunskaper i stor utsträckning är "byteskunskaper" för att byta till sig ett betyg. Att man måste använda olika sensoriska inlärningsvägar. 30 procent visuella, 25 procent auditiva och 15 procent kinetiska. 30 procent blandar dessa förmågor, det vill säga växlar efter krav. De sistnämnda är de som klarar sig bäst.
En viktig förutsättning för en professions ställning är dess möjligheter att själva utforma och påverka villkoren för yrkesutövningen. De senast 20 åren har skolan reformerats genom att huvudmannaskapet för skolan har förskjutits från statlig till kommunal nivå.
Regelstyrning har ersatts av målstyrning, lärarutbildningen har formats om med nya lärarkompetenser. Friskolor har vuxit fram.
Med utgångspunkt från dessa reformer kan man undra. Har lärarkåren stärkts eller försvagats?
Jag menar att reformerna har gett effekter som lett till en "av-professionalisering " av lärarkåren. Vad som behövs är en medvetenhet om professionens roll i styrningen av skolan, fler pedagoger, gärna av det manliga könet, höjda löner, e n individanpassad skola där varje barn utvecklas efter sina förutsättningar och förmåga till inlärning och utveckling samt verktyg att bemöta den mångfald av elever som finns i dagens skola.
Dagens skola bygger på gamla traditioner, inte på vetenskap.
Om politiker inte driver på med höga ambitioner för skolan stannar det bara vid ord. Frånvarande politiker överlåter då skolutvecklingen till förvaltningar och tjänstemän som inte varit i skolan på de senaste tio åren.
Ska vi ha en bra skola måste vi satsa på den. Det är dags att utforma skolan utifrån eleverna med fokus på pedagogerna.