Låt doktorn vara doktor
Kvaliteten i vården är åter i fokus för debatten. Nyligen varnade Läkarförbundet för läkarbrist och efterlyste 1500 nya läkare akut för att möta behoven på våra vårdcentraler. För att klara verksamheten tvingas landstingen anlita stafettläkare - ett system som inte bara är dyrt, det påverkar även patientsäkerheten.
Om läkarna slipper att också vara kontorister hinner de ta emot fler patienter och minskar på så sätt vårdköandet.Foto: Mathias Rahm
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Varför ser det då ut som det gör? Svaret handlar inte enbart om att det behövs fler läkare. Den handlar om att varje läkare måste ta emot fler patienter.
I dag karaktäriseras vården av en ineffektiv organisation där läkare och sjuksköterskor ägnar mycket av sin tid åt att sortera provsvar, söka remissvar, skriva intyg, jaga sjukvårdsplatser, arbeta med registreringar och andra administrativa uppgifter.
En undersökning av konsultbolaget Komrev (en del av Öhrlings PricewatersCoopers) har visat att läkare och sjuksköterskor ägnar mindre än halva sin arbetstid åt patienten. Ett förhållande som knappast gynnar patientsäkerheten.
Fackförbundet SKTF:s medlemmar jobbar med att planera, leda och administrera välfärdstjänsterna. När vi frågade våra medlemmar som arbetar som läkarsekreterare på Karolinska- och Huddinge universitetssjukhus i Stockholm samt Södertälje sjukhus om deras arbetsuppgifter, svarade 43 procent att andra yrkesgrupper ibland gör deras jobb. Det visade sig faktiskt att det till 50 procent är läkarna som gör det som läkarsekreterarna bedömer vara deras kompetens .
Landstinget i Östergötland har räknat ut att 1,5 miljoner arbetstimmar kan omvandlas från administration till patientvård om personalen får arbeta med det de är utbildade för. Omräknat motsvarar det arbetsinsatsen hos cirka 18 000 sjuksköterskor och läkare över hela landet under ett år, enligt Läkarförbundets beräkningar.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. Dagens system är ett samhällsekonomiskt resursslöseri av stora mått som drabbar patienterna i form av längre vårdköer och mindre tid med läkarna. Och det leder till högre kostnader för alla skattebetalare eftersom landstingen tvingas anlita dyra stafettläkare för att klara verksamheten. Det är inte försvarbart när vi samtidigt vet att nästan samtliga landsting går back.
På flera håll i landet har man dock insett vikten av att använda kompetensen i vården rätt för att öka kvaliteten. En av de arbetsgivare som kommit längst är Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Där har en projektgrupp arbetat i ett år med att ge förslag på hur man kan frigöra tid för vårdpersonalen genom att föra över administrativa arbetsuppgifter till administrativ personal.
Den omorganisation av arbetet som Sahlgrenska sjukhuset nu startar är ett bevis på att det är möjligt att förändra invanda arbetssätt och utveckla kvaliteten i vården - om den politiska viljan och modet finns.
När tänker Norrbottens läns landsting agera?