DEBATT: Låt samerna lösa jakt- och fiskekort som andra

I Norrbotten uppgår skogsmarkarealen nu till 3,56 miljoner hektar, röjningsbehovet uppgår till cirka 44 200 hektar. Röjningen har minskat när lagkravet och samhällsstödet upphörde - och en stor skillnad mellan kommuner förekommer. Ungskogarna har fått stora betesskador av vinterälgstammen som i stora anhopningar skapar ett stort ekonomiskt avbräck gentemot tidsramen för slutavverkning. Skogens värde samt jaktens värde hamnar allt mer i fokus i samhällsdebatten för att nå fram till ett bra samarbete måste det göras i samråd mellan de olika parterna. Nya miljölagar kommer i fokus om blyet i ammunitionen byts ut mot stål eller annat material som man inte vet vad det ger för konsekvenser. Om inte kunskapen, samt föryngringen, inom jägarkåren kommer att fyllas upp är det också ett problem som man måste ta med i beräkningen. Samspelet är en förutsättning om framtida avverkningar ska generera cirka 100 miljarder i exportintäkter årligen. I dag skapas ett utrymme för produktionsförmågan i länet där tallen dominerar med över 50 procent, åtföljd av gran och björk. När man ser privatskogens ägarroll så ligger största delen nära kustregionen och skapar där ett stort utrymme för större avverkningar på grund av tillväxtboniteten i länet som uppgår till 2,8 kubikmeter skog per hektar och år. Den faktiska tillväxten är 85 procent vid kusten och 75 procent i lappmarken. Älgstammens storlek har en kännbar återverkning på ungskogen om inte betesutbudet håller samma betesförråd som var under 1980-talet, då älgstammen drastiskt fick skjutas ner. Så kommer älgens utbredning i länet sakteligen minska genom större beskattning. När man läser utdrag av Ekströms utredningen så kan sammanfatta jakt och fiskerätten till samerna till en nyttjanderätt som kan kopplas till samebyarna. För utveckla detta uttalande så måste man koppla samernas urminneshävd grundade på jakt- och fiskerätt. Man ska skilja på jakt ovanför odlingsgränsen och jakt nedanför. Jakt ovanför odlingsgränsen på kronomark kopplat renbetesfjället, enligt 25 § 1 stycketi rennäringslagen (1971:437; RNL) får medlem i sameby jaga och fiska på utmark inom de delar av byns betesområde som hör till renbetesfjällen och lappmarkerna, när renskötsel är tillåten där; i vad mån renskötsel får bedrivas anges närmare i paragraf tre i lagen. Bland annat framgår att vissa områden mellan odlingsgränsen och lappmarksgränsen utgör vinterbetesmarker; renskötsel är inte tillåten under vår, sommar eller höst, och jakt och fiske får alltså bara bedrivas vintertid. På övriga delar av vinterbetesmarkerna gäller inte alls någon samernas jakt- och fiskerätt SOU 2005:17. Man kan inte förstå varför kopplingen renägande samer, som uppgår till cirka 2 000 stycken, ska få större inflytande gentemot den andra hälften som inte har möjlighet att bestrida sin rätt till jakt och fiske. Som man ser det kommer det att bli en strid internt inom samebyarna samt att enskilda markägare kommer att slåss för sin rätt framledes för att behålla sin rätt till jakt och fiske. Jag ser en möjlighet och det är att lösa ut jakt- och fiskerätten till berörda samebyar så får dessa samer som är knutna till dessa lösa jakt och fiskekort som alla andra som vill utöva jakt och fiske.

Debatt: Låt samerna lösa jakt- och fiskekort som andra