Lösningen kan inte vara att hålla storföretagen under armarna
µ Svar till Tage Wass, NSD Debatt den 5 mars.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Författaren beskriver det som att "vanliga löntagare och verksamheter i den reala ekonomin [...] möts av passivitet och kalla handen" och anklagar regeringen för "svek".
Perspektivet tål att nyanseras. Det finns starka skäl för regeringen att inte stödja enskilda företag. Saab förmår tyvärr inte gå med vinst ens när det är högkonjunktur. Det är inte rimligt att hålla verksamheten under armarna, med vad som trots allt är skattebetalarnas pengar.
När varvskrisen inträffade under 1970-talet spenderades motsvarande 155 miljarder kronor i dagens penningsvärde i olika subventioner och åtgärder. Resultatet var att varvsindustrin ändå gick under. Stora summor av skattebetalarnas pengar slösades helt enkelt bort. Samtidigt ledde subventionerna att den nödvändiga strukturomvandlingsprocessen fördröjdes, vilket på sikt hämmade den ekonomiska utvecklingen.
Problemet i Sverige är att vi i alltför stor utsträckning är beroende av ett fåtal storföretag varav de flesta grundades för många årtionden sen. Bristen på nyföretagande leder till att det inte finns tillräckligt många innovativa verksamheter som kan ta över när gamla industrijättar tvingas skära ned eller rentav går i konkurs.
Lösningen kan inte vara att hålla storföretagen under armarna, då kommer Sverige få en industri som saknar konkurrenskraft och lönsamhet. Vi kommer att låsa oss fast vid gamla verksamheter som inte förmår leverera varor och tjänster som det finns tillräcklig efterfrågan för.
I stället för att liksom 1970-talet spendera miljarder och åter miljarder på att subventionera enskilda näringar borde vi sänka skatterna och minska på regelbördan för att uppmuntra till nyföretagande. Då kan mindre företag växa fram som skapar de jobb som vi behöver, företag som en dag kan utvecklas till framtidens storföretag.
Att som nu fortsätta förlita sig på gamla industrijättar bäddar för problem. Trots allt kommer inget företag, hur stolta vi än är över det, att leva för alltid.