Mammografibeslut toppen på ett isberg
Foto: Fredrik Sandberg/SCANPIX
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Domen i förvaltningsrätten den 16 juni 2010 där landstingsledningen (S, V och MP) i Norrbotten åter hamnar vid skampålen rör inte endast frågan om vem som ska få besluta om förändring av antal vårdplatser vid sjukhus. Förvaltningsrätten har i sina domskäl uttalat att det finns beslutsfrågor som inte får delegeras (överflyttas) till tjänstemän samt tydligt fastlagt att inte heller så kallade arbetsbeslut får förkomma vid sådana beslut.
Kommunallagens 6 kapitel 34 §, punkt 1 är grunden för detta och den lyder:
"I följande slag av ärenden får beslutanderätten delegeras:
... ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,"
Beslut som avser verksamhetens inriktning (vad ska prioriteras), kvalité ( har befolkningen i Tärendö och Vidsel rätt att behålla sin distriktssköterskemottagning) eller omfattning (ska alla kommuner besökas av mammografivagnen) hör till den politiska sfären.
Landstingsledningen i Norrbotten har satt arbetsbeslut i system och avlövat oppositionens möjlighet att i förväg få vetskap, debattera och reservera sig.
I bästa fall informeras oppositionen i efterhand om vad som beslutats.
I andra fall upptäcks besluten av allmänheten före oppositionens politiker som skall vara deras företrädare?!
Ett typexempel är det beslut som landstingsdirektören tagit om att exkludera ett antal kommuner i Norrbotten från att få besök av mammografivagnen. i landstinget fick informationen efter beslutet och stod inför fullbordat faktum. Det är dock oklart när, och på vilket sätt landstingsdirektören tagit detta beslut? Muntligt eller skriftligt? I direktörens rapport från den 29/4 upptäcker man plötsligt att kommunerna Arjeplog och Övertorneå inte längre är med. Ännu idag (när detta skrivs 100701) kan man på landstingets hemsida läsa att mammografivagnen "ställs upp i varje kommun på den största orten". Denna information är således numera felaktig men har inte tagits bort.
En annan bidragande orsak till floran av olagliga tjänstemannabeslut är att den politiska organisationen i Norrbotten dessutom har minimerats till i princip ett organ, landstingsstyrelsen, som sammanträder 7 -10 gånger per år.
S-majoritetens ledamöter i fullmäktige har som bekant delegerat det mesta vidare. För att leva upp till ett minimum av demokratisk acceptans kräver vi därför en omorganisation av det politiska forumet inom Norrbottens läns landsting.
Landstingsledningen verkar även ha missförstått kärnfrågan i förvaltningsrättens dom. Det är inte fråga om cykelställ och antal ambulanser som redan finns som politiska beslut i investeringsbudgeten.
Det är frågor där länets medborgare eller deras företrädare har ett intresse av att tycka till, reservera sig för egna förslag och kunna få opinion för sin inställning.
Om det sedan är landstingsfullmäktige eller landstingsstyrelsen eller annat politiskt organ som skall vara beslutande är en annan fråga .
Det avgörande är att det ska vara politiska beslut som kungjorts, protokoll som justerats och tillkännagivits för allmänheten så att dess insyn säkerställs.
Domen i förvaltningsrätten är således ett symtom på en demokratisk åkomma inom Norrbottens läns landsting, betydligt mer allvarlig än bara en förändring av antal vårdplatser på ett sjukhus.
Det är endast toppen på ett isberg och det behövs därför en ny politisk ledning i Norrbottens läns landsting som har en annorlunda och mer demokratisk syn på beslut.
Medborgarna skall känna sig delaktiga genom att i förväg kunna ta del av för dem viktiga frågor och beslut som finns på den politiska dagordningen.
inte