Många förmyndare kommer att behövas Förmyndarbehovet - debatt
µ Svar till Göte Pettersson, NSD Debatt den 25 oktober, samt till Kenneth Backgård, NSD Debatt den 23 oktober.
Foto: Maria Åsén
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Åtgärden kan knappast tolkas på annat sätt än att partiet ställt bägge mitt på falluckan med möjligheten att dra i snöret om och när regeringen underkänner den liggande ansökan som skulle tvinga alla partier att gå till val öppet för eller emot regionreformen.
Det scenariot vore särskilt obekvämt för det största politiska partiet i länet (och landet) och skulle, beroende på hur övriga partier formerar sig till och med kunna leda till maktskifte.
Att åtgärden har ett starkt samband med flera av de övriga oroligheter vi kunnat notera inom landstingsförvaltningen är uppenbart.
De som handlat om besparingsåtgärder riktade mot sjukhus och primärvård i residensstaden och som lett till rasande protester från dem som tills nu trott sig oberörbara för sådana åtgärder.
Som handlat om obegripligt hårda angrepp, till och med från delar av oppositionen, mot Staffan Eriksson (m) sedan han offentligt ifrågasatt värdet av sjukvårdsberedningarnas arbete.
Som ledde till en debattartikel i NSD den 17 oktober undertecknad av fyra landstingsråd med budskapet att den enda bakgrunden till landstingets galopperande underskott är en negativ befolkningsutveckling, ett budskap som reducerar möjliga politiska åtgärder till kriminalisering av aborter och nedlagd preventivmedelsrådgivning.
Det fick sedan sjukvårdspartiets Kenneth Backgård att i NSD den 23 oktober gå till hårt angrepp mot den mörkningskultur som präglat landstingets högsta ledning sedan decennier.
Övriga oppositionsgruppledare har tangerat pudelns kärna i sin replik till landstingsråden. En delförklaring till budgetkrisen är de nyanställningar, tydligen helt utanför politisk kontroll, som gjorts vid landstingshuset och Sunderby sjukhus.
Vad gruppledarna inte berättat är hur det mönstret är exakt samma som uppstod inför starten av de två befintliga storregionerna för cirka tio år sedan. Kostnaderna exploderade då i Skåne och Västra Götaland på ett sätt som fortfarande ställer det ena på kanten till ekonomisk ruin (Skåne) men som det andra långsamt rättat till.
Hela utvecklingen i Norrbotten följde alltså tills nyligen helt regiongeneralplanen.
Vad hände?
Det som hänt är att trycket inom de delar av det socialdemokratiska partiet som länge misstänkt och nu slutgiltigt övertygats om att de blivit lurade nu är så stort att man tvingat landstingsorganisationen till halvhjärtad reträtt och utsett förmyndare.
Samtidigt planerar man i dag för plan B som omedelbart kan sjösättas när regeringens beslut för Region Norrland fattats.
Det ska bli omåttligt intressant att få se den i verkligheten.
Kenneth Backgårds otålighet är i högsta grad begriplig. Många förmyndare kommer att behövas.