Vi som är chefer på S-tidningarna i Sverige har förstås ett stort ansvar i det förändringsarbete vi dagligen driver för att hitta vägar för att nå ut med vår journalistik och att finansiera den verksamheten även digitalt i framtiden. Hur länge papperstidningen kommer att leva kan ingen exakt svara på. Det viktiga för oss är att vi även i framtiden - oavsett plattform - ska leva vidare för att främja konkurrensen och den viktiga mångfalden inom dagspressen.
Det stora problemet är att vi just nu befinner oss i moment 22 ur ett företagsekonomiskt perspektiv.
Just nu pågår en översyn av det statliga stödet till dagspressen. Arbetet leds av en presstödskommitté, med Hans-Gunnar Axberger som ordförande och tolv ledamöter från samtliga riksdagspartier.
Vi välkomnar den översynen, eftersom nuvarande presstödssystem kom till på 1970-talet och därför är föråldrat och inte alls i paritet med den rådande situationen för dagspressen.
Problemet med översynen av presstödet är tidsaspekten. Det nya presstödet, som av allt att döma kommer att bli teknikoberoende, börjar gälla först januari 2017, det vill säga över fyra år fram i tiden.
Fyra år är en evighet i en bransch där förändringarna sker i rasande takt. Vi som dagligen arbetar med dessa frågor i ständig förändring med såväl konjunkturella som strukturella framåtblickande problemlösningar, har svårt att sia om hur mediebranschen ytterligare har förändrats fyra år fram i tiden.
Presstödskommitténs arbete är om möjligt ännu svårare. Enligt regeringens direktiv ska kommittén presentera sina förslag redan 31 augusti 2013. Genomförandet av förslagen ligger emellertid flera år framåt i tiden. Svårigheterna ligger bland annat, som vi ser det, i att presstödskommittén undersöker möjligheterna till ett plattformsoberoende presstöd i framtiden. Ingen kan fullt ut greppa den tekniska utvecklingen och veta vilka plattformar som finns om fyra i år.
Ingen kan heller exakt svara på om
mediebranschens nuvarande problem är av konjunkturell eller strukturell karaktär - eller kanske både och.
Medborgarna har rätt till mångfald. Presstödets syfte är att stärka en levande demokrati och ska medverka till att medborgare har tillgång till allsidig nyhetsinformation och mångfald inom opinions- och åsiktsförmedling. Vi anser att dagspressen har en särskild betydelse för detta. Inte minst när det gäller lokala och regionala samhällsfrågor. Presstödet bör även stimulera affärsutveckling, utveckling av distribution och teknik samt startande av nya tidningar.
Att förändra en klassisk tidningsorganisation så att den blir mer digital och på bästa sätt möter framtiden, i syfte att bibehålla presstödets intentioner, är en kostsam process. I det moment 22 vi nu befinner oss är risken stor för ständiga osthyvlingar när det gäller personalkostnader. Risken är också stor att detta i sin tur drabbar journalistiken och mångfalden vilket vi i slutändan ser som en fara för demokratin.
Den långsiktiga risken är att flera klassiska tidningsföretag kommer att dö sotdöden innan de nya presstödsreglerna träder i kraft.
Därför föreslår vi att presstödskommittén får ett tilläggsdirektiv i sin översyn av presstödssystemet. Det är nu dags att på allvar aktualisera frågan om ett omställningsstöd till dagspressen. Dessa tankar har tidigare även förts fram av bland andra Sveriges Radios tidigare vd Mats Svegfors och Utgivarnas vd Jeanette Gustafsdotter.
För ett antal år sedan tvingades Presstödsnämnden använda krediten för att betala ut presstöd till alla S-tidningar. I dag har flera tidningar förlorat delar av sitt presstöd, vilket innebär att nämnden numera har ett överskott i kassan. Om ingenting konkret inträffar före 2017 är risken stor att Presstödsnämnden har väldigt gott om pengar, eftersom flera klassiska tidningsföretag då kan ha fallit bort. Så krass är situationen.
Därför föreslår vi nu ett omställningsstöd enligt följande punkter:
✓ Höj det nuvarande presstödet i rena krontal fram till år 2017. Det behövs också ett fortsatt distributionsstöd, som inkluderar regionala transporter.
✓Sänk gränsen på 12 000 exemplar. Enligt nuvarande regelsystem måste en landsortstidning med sex dagars utgivning ha en upplaga på minst 12 000 exemplar för att få fullt driftstöd på 16,8 miljoner kronor per år. Under den nivån minskar stödet med 1,4 miljoner för varje 1 000 exemplar i tappad upplaga. Många S-tidningar är i dag runt - eller under - 12 000 exemplar, vilket gör att varje tappad prenumerant innebär stora ekonomiska förluster.
Med tanke på att nuvarande system är föråldrat bör denna gräns sänkas till
9 000 exemplar under övergångstiden.
✓ För att frigöra pengar för utveckling söker många av oss samarbeten med forna tidningskonkurrenter när det gäller den "enklare" och icke opinionsbildande journalistiken. Det nuvarande presstödssystemet hindrar dessa ambitioner. För att få presstöd måste en dagstidning enligt nuvarande regelverk ha minst 55 procent unikt material. Den gränsen är statisk och alltför begränsande. Ekvationen går helt enkelt inte ihop, eftersom det krävs en relativt stor personalstyrka för att lyckas producera så pass mycket eget material i den egna tidningen.
Vi föreslår därför att denna 55-procentsregel ändras under övergångstiden. De tidningar som har mer än 55 procents unikt material bör få ett högre presstöd. De tidningar som inte har resurser och ekonomisk möjlighet att ha minst 55 procents material och till exempel väljer att ha 25 procents eget material bör få presstöd efter det.
Vi tror på en fortsatt levande dagspress.
För mångfaldens och demokratins skull.