Mat för miljoner i soptunnorna

Hushållen i Norrbotten slänger fullt ätbar mat för cirka 640 miljoner kronor om året. Det är enkelt att minska detta svinn, och samtidigt spara pengar och minska vår miljöpåverkan. Men varför är det så svårt att gå från ord till handling?

Luleå2011-03-25 02:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Hushållen slänger cirka 56 kilo fullt ätliga livsmedel per person och år. Det visar en ny kunskapssammanställning som Livsmedelsverket har gjort. Uppskattningsvis slängs tio till tjugo procent av alla inköpta livsmedel helt i onödan. Det är ett oförsvarligt slöseri.

Hushållens kostnad för detta svinn beräknas
i Storbritannien uppgå till 5 300 kronor per år, vilket motsvarar ungefär en hel månads inhandlade livsmedel. Det finns ingen anledning att tro att kostnaden för svenska hushåll skulle skilja sig nämnvärt från denna nivå.

Det skulle i så fall innebära att hushållen
i Norrbotten slänger fullt ätbar mat för cirka
640 miljoner kronor om året.

Livsmedelsproduktion är en av de främsta orsakerna till människans miljöpåverkan, exempelvis i form av övergödning och utsläpp av växthusgaser. De livsmedel som slängs i konsumentledet, det vill säga från hushåll, restauranger och storkök, leder till utsläpp av cirka 1,8 miljoner ton växthusgaser.

Det utgör nästan två procent av den svenska konsumtionens samlade klimatpåverkan. Att slänga fullt ätbara livsmedel innebär att denna påverkan skett helt i onödan.

Om vi tänker efter så vet de flesta av oss egentligen hur man kan undvika att slänga ätbar mat. Att det handlar om att planera inköpen ordentligt i förväg, att inventera vad som redan finns i hemmet och att inte köpa mer mat än vad vi gör av med. Samt att vi bör undvika att laga för stora portioner och att vi måste bli bättre på att ta tillvara rester.

Vi vet också att livsmedel bör förvaras på rätt sätt, även om alla kanske inte riktigt vet hur. Många vet, men törs kanske inte lita på, att ett livsmedel som förvarats enligt anvisningarna ofta kan ätas även om bäst före-datum har passerats.

Ändå fortsätter vi att dagligen köpa och laga till mer mat än vi äter upp och att förvara maten fel eller för länge. Vi slänger livsmedel till ett värde av tusentals kronor per hushåll och år. Det gör att vi belastar miljön helt i onödan.

En av Livsmedelsverkets viktigaste uppgifter är att se till att konsumenterna har tillräcklig kunskap för att kunna göra medvetna val av livsmedel. Vi har även i uppdrag att minska livsmedelskedjans miljöpåverkan. Livsmedelsverket går nu vidare med att öka medvetenheten om hur livsmedelssvinn uppkommer och kan minimeras.

Som ett led i det arbetet tar vi fram råd om hur var och en, genom aktiva val och enkla åtgärder, kan minimera svinnet i det egna hushållet. Det är till nytta för såväl miljön som den egna ekonomin.

Läs mer om