Medierna borde ?medie- träna? allmänheten

Journalistiken har ett viktigt demokratiskt uppdrag att ge alla, inte bara de som har råd att anlita PR-konsulter, tillgång till kunskapen om hur man via medierna kan påverka den politiska makten, skriver Henrik Westander och Patrik Westander.

Luleå2006-01-09 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Kan man köpa publicitet och politisk påverkan för pengar? Vem vinner på att något blir en nyhet? Vilka röster och åsikter går vi miste om när vi läser, tittar eller lyssnar på nyheter? Varför lobbar ingen för ensamstående mammor? Detta är några av de frågor som vi alla ständigt måste ställa oss under valåret 2006.<br /><br />Vi tror att många - såväl enskilda medborgare som organisationer och företag - upplever att de har mycket svårt att göra sig hörda och påverka massmedias och den politiska debattens fulltecknade agenda. I den hårdnande kampen om det mediala utrymmet skruvas tonläget upp alltmer. Utspelen kommer i allt större utsträckning från informationsavdelningar och PR-byråer och allt mindre från gräsrötter och folkrörelser.<br /><br /><br /><br />Vad är det som har hänt? Mediesektorns snabba tillväxt och den ökade öppenheten i politiken har lett till en maktförskjutning i samhället till mediernas fördel. För många politiker speglar tidningar, tv och radio verkligheten och det som inte finns i medierna blir inte prioriterat. Nyhetsförmedlingens snabba kommersialisering har dessutom gjort att tempot ökat på nedbantade redaktioner. Reflektion och källkritik riskerar då att rationaliseras bort. Till detta kommer slutligen ett ständigt ökande antal informatörer och pr-konsulter som aktivt påverkar vad som blir nyheter, hur det blir nyheter och när det blir nyheter.<br /><br />Det är mot denna bakgrund som mediernas demokratiska uppdrag inte längre kan begränsas till att granska makten. Medierna måste också börja folkbilda kring metoder för att påverka makten genom opinionsbildning. Det är viktigt för demokratin att också resurssvaga aktörer och allmänheten, inte bara professionella opinionsbildare, får veta hur man ska agera för att få medialt genomslag.<br /><br /><br /><br />I stället för att enbart kräva andras öppenhet och samtidigt tillämpa egen slutenhet, borde medierna därför öppna dörrarna på vid gavel och berätta för allmänheten hur nyhetsvärderingen går till. I stället för att tro sig kunna leverera sanningar, borde medierna bidra till att sprida kunskap och kritisk medvetenhet om sig själva. Den viktiga frågan bör hela tiden vara: Vem vinner på att detta blev en nyhet? Detta kan åstadkommas på flera sätt:<br /><br />? Journalister bör skriva öppet om hur det redaktionella arbetet går till. <br /><br />? Artiklar som har tillkommit på externt initiativ kan med fördel avslutas med en passus om detta. <br /><br />? Medierna kan med jämna mellanrum öppet redovisa hur stor andel av deras artiklar/inslag som en viss dag tillkommit på initiativ av en part som har intresse av artikeln/inslaget.<br /><br /><br /><br />Det är viktigt för demokratin att det fortfarande finns många journalister som aktivt söker upp och ger röst åt de ensamstående mammorna, de utlandsfödda, åldringarna och ungdomarna. Men det räcker inte. Det finns ett kinesiskt ordspråk som säger att man bör ge ett metspö och inte fisk till den som man vill hjälpa med mat. Utöver att söka upp och lyssna lyhört till alla dem som inte kan pr-knepen för att tränga igenom mediebruset, måste medierna nu börja skola den breda allmänheten i pr-kunskap.<br /><br />Först då kan den lilla människorättsorganisationen sticka ut lika effektivt som den multinationella livsmedelsjätten, folkhälsans företrädare lika väl som tobaksbolagets. Först då är det inte de ekonomiska resurserna som fäller avgörandet. Då blir goda argument framförda av trovärdiga avsändare minst lika starka trumfkort.<br /><br /><br /><br />Mediernas nyårslöfte inför valåret 2006 borde vara att ge läsarna, tittarna och lyssnarna kunskaper om hur medierna fungerar. Detta borde vara en självklar del av mediernas demokratiska uppdrag. Publicitet och politisk påverkan ska vara en möjlighet för alla, inte bara för de rika.<br /><B>Henrik Westander<br />Patrik Westander<br /><br /><Presentation>Westander Publicitet & Påverkan<br /><br>Svar till Henrik Westander och Patrik Westander.<br /><br /> <br /><br />Även om vi som arbetar på lokaltidningar inte känner oss så träffade av den branschkritik som pr-konsulterna framför så kan jag hålla med om att vi alla kan bli mer öppna mot våra uppdragsgivare, läsarna. <br /><br />Vi försöker sedan länge informera om vår verksamhet. Det gör vi genom att ta emot studiebesök; att någon representant för tidningen ställer upp vid möten och seminarier där mediefrågor diskuteras; genom dialog med läsarna i våra egna spalter. Det är något enklare att komma i kontakt med NSD än att komma in på DN-Debatt, en konst som Henrik Westander har korats till svensk mästare i. <br /><br />Det är vår uppgift att vara lyhörda för åsikter från och skildra villkoren för de som inte har tillgång till makt och pengar. Det håller alla journalister med om. Men det är inte vår uppgift att utbilda någon i pr-kunskap. Det låter mer som en uppgift för pr-konsulter. <br /><B>Lennart Håkansson</B><br />
Läs mer om