Miljardförlust på utebliven återvinning

Just nu för regeringen och Allianspartierna samtal om Sveriges framtida avfallshantering.

Återvinning. Avfall är en värdefull resurs och Norrbotten förlorar just nu en miljard på utebliven återvinning.

Återvinning. Avfall är en värdefull resurs och Norrbotten förlorar just nu en miljard på utebliven återvinning.

Foto: Marie Ridderström

Luleå2018-02-16 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Miljöminister Karolina Skog (MP) har antytt att en ”sopreform” är nära förestående. Det är utmärkt att partier i båda blocken är involverade, men bara ordet ”sopreform” får larmklockorna att ringa. Det har en klang av 1970-talet, när sopor fortfarande sågs som ett problem. I dag vet vi att vårt avfall är en värdefull resurs. Detta måste genomsyra alla politiska initiativ för att driva på omställningen till ett cirkulärt samhälle.

Sverige förlorar varje år 42 miljarder kronor på utebliven återvinning, enligt en ny rapport från Återvinningsindustrierna och Material Economics. Det motsvarar över en miljard kronor bara i Norrbotten. Totalsiffran är med all säkerhet betydligt högre, eftersom studien bara tittat på en handfull material.

Här finns en enorm potential. Genom att skapa rätt förutsättningar för återvinning kan Sverige bli världsledande inom cirkulär ekonomi, skapa tillväxt och jobb samtidigt som vi tar bättre hand om jorden.

Varje norrbottning ger årligen upphov till runt 450 kilo hushållsavfall. Att få ned den siffran ytterligare är i princip meningslöst. Det verkliga problemet är att det krävs hela 60 ton naturresurser per person för att producera det vi konsumerar i Sverige varje år. Det är givetvis fullkomligt ohållbart. Om vi fortsätter att bryta nya naturresurser på samma sätt som idag kommer vi exempelvis aldrig att klara kampen mot klimatförändringarna.

Det finns bara en lösning: En allt mer cirkulär ekonomi, byggd på riktig återvinning, där vi måste ta hand om de resurser vi en gång har tagit upp ur jordskorpan. Med större fokus på resurser har vi en chans att klara målet i Parisavtalet som innebär en uppvärmning av jorden väl under två grader Celsius.

Norrbottens kommuner kan bidra genom att kräva återvunnet material varje gång de upphandlar varor för skattepengar. Om all offentlig upphandling i Sverige, som motsvarar en sjättedel av vår bruttonationalprodukt, ställer krav på återvunnet material ger vi resan mot cirkulär ekonomi en enorm knuff framåt. Då kan vi skapa större efterfrågan på de återvunna resurserna och få hjulen på resan mot en cirkulär ekonomi att börja snurra.

Norrbottens riksdagspolitiker kan bidra till de blocköverskridande samtalen genom att verka för en översyn av det kommunala avfallsmonopolet, som i dag står i vägen för verklig, storskalig återvinning. Genom lagstiftning kan också producentansvaret förbättras, så att de produkter norrbottningarna köper designas för maximal återvinning från början.

Varje politisk reform måste bidra till att Sverige ställer om till en cirkulär ekonomi. Då kan vi tillsammans ta stora kliv för framtidens hållbara samhällsbygge.

Läs mer om