Vid samma tid fick också världens länder en internationell konvention mot rasdiskriminering. Konventionen, som nu är en av FN:s nio kärnkonventioner på området mänskliga rättigheter, är ett viktigt stöd i medlemsländernas arbete mot rasism och främlingsfientlighet.
Debatten om rasism och främlingsfientlighet handlar ofta om fysiskt våld mot religiösa och etniska minoriteter. I Sverige kommer nu oroande rapporter om ökat våld mot muslimer och judar. Forum för levande historia varnar för det ökande antalet rasistiska hemsidor på internet.
Hatbrott måste bekämpas med kraft. Men lika viktig att uppmärksamma är den rasism i vardagen som gör att människor har olika livschanser beroende på sin bakgrund.
Sverige är, trots medvetenhet om problemet och många års arbete, fortfarande ett segregerat land. Det mångkulturella Sverige existerar på fotbollsplanen, i städbolagen och i musikbranschen. Däremot är personer med invandrarbakgrund i hög grad fortfarande frånvarande i rättsväsendet, förvaltningen, kyrkan och politiken.
Det är ett representationsproblem, men framför allt är det ett rättviseproblem och ett slöseri med mänskliga resurser.
Ett hopp ser vi i skolan, där många personer med invandrarbakgrund satsar hårt för att bryta utanförskapet. Det är uppmuntrande och det manar till eftertanke. Inget land har råd att inte ta tillvara på välutbildad arbetskraft och det är av största vikt att dörrarna hålls öppna när dessa unga människor söker sig ut på arbetsmarknaden.
Sveriges kommuner har ett ansvar för att bryta segregation och utanförskap i vardagen. Kommunerna ska bevaka att ingen blir diskriminerad i kön till det kommunala bostadsbolaget eller förbigången i rekryteringen till kommunala tjänster.
Mångfaldsarbetet får inte bli en läpparnas bekännelse. Människor får inte hindras att förverkliga sina livsdrömmar på grund av sitt ursprung. I maj 2011 gav integrationsminister Erik Ullenhag i uppdrag åt Bengt Westerberg, tidigare FP-politiker och chef hos Röda Korset, att utreda främlingsfientlighet och rasism i Sverige. I uppdraget ingår att komma med förslag på hur främlingsfientlighet och intoleranta attityder i samhället kan motverkas. Resultatet av utredningen ska presenteras i augusti 2012.
Sedan upploppen i Sharpeville i Sydafrika har apartheidsystemet försvunnit. Den 21 mars är fortfarande en viktig dag som påminner oss om att rasism och främlingsfientlighet är ständigt närvarande problem som måste uppmärksammas av världens regeringar.
Frågan, som handlar om grundläggande mänskliga rättigheter, måste hanteras även här i Sverige.