DEBATT: När är barn brottsoffer?

I början av november 2005 slår Högsta domstolen (HD) fast att det inte kan betraktas som ett upprepat ofredande och därmed en fridskränkning av barn att låta dem bevittna pappans misshandel av mamman.

Två veckor senare slår hovrätten fast att en fjortonårig flicka som blivit våldtagen ska ha sänkt skadestånd, med motiveringen att ett våldtaget barn inte blir lika kränkt som en vuxen. I dagarna sänkte hovrätten straffet för en man som utsatt sin sambos fyraåriga dotter för sexuella övergrepp, med motiveringen att hon sov då övergreppen skedde. Hovrätten sänkte även skadeståndet, då hon inte ansågs ha blivit kränkt då hon sov. Vad är det som händer?

Kvinnojouren Iris, som dagligen möter mammor som utsatts för våld, vet att dessa kvinnors barn i högsta grad blir indragna i våldet. Det kan handla om att ligga vaken på natten och höra hur pappa slår mamma. Det kan handla om att bli sparkad över golvet för att pappa ska fram till mamma. Det kan handla om att slitas ur mammas famn och hållas ut över ett balkongräcke på sjätte våningen: ?Om du inte gör som jag säger så släpper jag ungen!?.

Det kan också, som i det uppmärksammade HD-fallet, handla om att barnet med sin egen kropp försöker skydda mamma. Men den upplevelsen är, enligt HD, inte att betrakta som fridskränkning av barnet.

Att som förälder utsätta sitt barns andra förälder för våld är en av de allvarligaste kränkningar man kan begå mot barnet. Att dessutom göra det i barnets åsyn är ett ohyggligt övergrepp. Barnet kan inte bedöma om våldet är ringa eller grovt, barnets upplevelse kan mycket väl vara att mammas liv är i omedelbar fara. Barnet kan heller inte avgöra om det bara är mamma som kommer att råka ut för pappas våldsamheter, utan måste räkna med risken att själv bli drabbad.

Barn är barn, och de står i beroendeställning till vuxenvärlden. Hela deras tillvaro bygger på att de som ansvarar för dem är trygga, respektfulla och förutsägbara. Att vara 14 år och bli våldtagen av en föräldragestalt, mammas före detta pojkvän, är att bli berövad all sin tillit till den vuxenvärld man är underkastad. Det är för barnet ett obegripligt övergrepp. Hur ska flickan förstå det hon utsatts för? Och hur ska vi som vuxna förstå hovrättens sätt att argumentera i sin dom?

Om man inte betraktar barn som brottsoffer när de med sin kropp måste skydda sin ena förälder från den andra, när ska man då göra det? Och om en våldtagen flickas upplevelse av kränkning värderas som mindre, för att hon bara är fjorton år, eller att hon sover när övergreppet utförs, vilka värdeskalor är det man använder sig av då?

Detta är frågor som såväl regering som rättsväsende måste ställa sig i dag.

Eva Engman

Marianne Viita

Hanna Hagman Kröger

Kvinnojouren Iris, Luleå

Debatt: När är barn brottsoffer?

Om en våldtagen flickas upplevelse av kränkning värderas som mindre, för att hon bara är fjorton år, vilka värdeskalor är det man använder sig av då? skriver tre företrädare för Kvinnojouren.