Nio av tio med psykisk ohälsa möts av okunskap
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Då till och med vårdinrättningarna visar okunskap, då det brister i tillgången till kompetent personal, arbetssätt och organisation, då det brister i resurser och i samverkan mellan myndigheter, då många saknar sysselsättning och då det finns en överdödlighet i gruppen, är det hög tid att sätta fokus på den situation som personer med psykisk ohälsa tvingas leva i. Detta är högst välkommet.
Nio av tio med psykisk ohälsa möts av okunskap, negativa attityder och diskriminering. Målet måste väl alltid vara att också människor med psykiska funktionsnedsättningar ska kunna känna gemenskap, kunna påverka sin situation och att leva i bra sociala sammanhang.
Försäkringskassans nya hårdare regler står för en hel del psykiskt lidande och bristen på läkare visar sig ofta bidra till att dessa personer blir utförsäkrade.
Jag tror att dessa områden också måste ses över. Om man ska göra livet drägligare och mer hållbart så måste vi väl ta bort sjukfaktorerna.
Arbetsförmedlingen har fått en ny kategori arbetssökande. Socialkontoren möter en ny grupp människor som inte längre har någon försörjning. Psykiatrin och vårdcentralerna har ett ökat patienttryck.
Följden av regelskärpningarna är att människor får leva med sömnsvårigheter, depressioner och självmordstankar. Konsekvenser av psykisk ohälsa är också ofta onormal trötthet, handlingsförlamning och stark oro, ibland ren vanmakt. Inget vidare rehabiliteringsklimat, kan vi konstatera.
Trots att regeringens satsning är en bit på väg så räcker det inte om dessa människor samtidigt tappar sin inkomst genom utförsäkring. Vi behöver inte bara en attitydförändring bland allmänheten, vi behöver ett kunskapslyft hos de beslutsfattare som i dag godkänner att personer med psykiska funktionsnedsättningar förnekas den rehabilitering de behöver och istället tas ifrån sina försörjningsmöjligheter.