På ledarplats den 14 februari kritiserar NSD en rad opinionsbildare, däribland Skattebetalarnas Förening, för att vi förespråkar en ?platt skatt? på förvärvsinkomster, snarare än dagens progressiva skatteskala.
NSD har rätt i att platt, eller proportionell, skatt inte är något nytt. Frågan har dock kommit att aktualiseras då allt fler länder i Europa (senast Island) överger progressiviteten till förmån för enklare, rättvisare och mer tillväxtbefrämjande skatteskalor.
Den ekonomiska utvecklingen för dessa länder har varit entydigt positiv. Anledningen är att platt skatt uppmuntrar till arbete och utbildning, medan en progressiv skatt som i Sverige, kan bestraffa individuella ansträngningar och därmed hålla tillbaka den ekonomiska tillväxten.
I ledaren finns en antydan om att ett system med platt skatt skulle strida mot principen om skatt efter bärkraft. Vi vill bestämt klargöra att så inte är fallet. Platt skatt innebär att den som tjänar dubbelt så mycket som någon annan också får betala dubbelt så mycket i skatt. Det är alltså omfördelning i allra högsta grad, om än på ett mer logiskt och rättvist sätt än vad som sker idag.
På kapitalinkomster tillämpas redan i dag en ?platt skatt? på 30 procent. Att vanligt förvärvsarbete ska beskattas hårdare är varken logiskt eller rättvist.
Den statliga inkomstskatten drar årligen in ungefär 35 miljarder till statskassan. ?Inga felräkningspengar?, skriver man och raljerar om hur Pär Nuder ska hitta finansiering. Nu är det ju varken Pär Nuders eller statens pengar det handlar om, utan skattebetalarnas.
Men även om varje skattekrona är intecknad redan innan arbetstagarna ens tjänat några pengar, så finns utrymmet. 35 miljarder är nämligen mindre än 3 procent av alla skatteintäkter. Sett i relation till hur regeringen budgeterat de senaste åren så är det faktiskt ?felräkningspengar?.
Egentligen är det dock inte någon kostnad att ta bort en skadlig skatt. Den statliga inkomstskatten medför en osynlig kostnad i form av utebliven tillväxt. FIEF - Fackföreningarnas institut för ekonomisk forskning - har visat att ett slopande av statsskatten på bara några år skulle betala sig självt genom ett ökat arbetsutbud. Dessutom skulle statens intäkter från momsen och bolagsskatten öka direkt.
Slutligen så ondgör sig tidningen över att ?höginkomsttagare? skulle tjäna på platt skatt och tar ett extremt exempel med någon börs-VD. I själva verket drabbas nästan var femte löntagare av den statliga inkomstskatten, alltifrån hårt arbetande hantverkare till akademiker. De som en gång valt att ta dyra studielån för att utbilda sig kan göra en ekonomisk förlust, om de stannar i Sverige.
Vi tycker inte att det är rimligt att skatten ska användas för att bestraffa utbildning och arbete. Det minskar den ekonomiska tillväxten och skadar i förlängningen oss alla . NSD vädjar till den svenska avundsjukan - vi vädjar till svenskarnas förnuft.
Skattebetalarnas Förening