Nu är tid för en nationell finansiering av Luleås skolor

Luleå hamnar en bit ner i statistiken över kommunerna som är bäst på att resursfördela till sina skolor. Nu krävs en nationell finansiering av kommunens skolor, skriver Lärarnas Riksförbund

Under våren åtgärdades så kallade vagabonderande strömmar på Tunaskolans skolgård och i någon korridor. I dag finns inga farliga magnetfält, enligt skolledningen.FOTO: Kurt Engström

Under våren åtgärdades så kallade vagabonderande strömmar på Tunaskolans skolgård och i någon korridor. I dag finns inga farliga magnetfält, enligt skolledningen.FOTO: Kurt Engström

Foto: Kurt Engström

Luleå2017-06-23 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Skolkommissionen konstaterade i sitt slutbetänkande att svensk skola lider av ett systemfel – resurserna når inte fram till de skolor som behöver dem som mest. Kommunerna avsätter också mindre pengar till skolans kärnuppdrag, undervisning, än snittet i OECD. Detta är oacceptabelt.

Skollagen är tydlig med att kommunerna är skyldiga att fördela resurser till skolan utifrån elevernas förutsättningar och behov. Syftet enligt skollagen är att detta ska åstadkomma en resursfördelning där skolor med tuffare förutsättningar får mer resurser.

Lärarnas Riksförbund har undersökt hur kommunerna sköter sin resursfördelning och resultatet är slående – kommunerna har ingen gemensam logik i hur man sköter sin resursfördelning. Det är kommunernas förutsättningar och politiska vilja som styr hur resurserna fördelas.

Om resurserna verkligen tillgodoser elevernas behov kan därför skilja sig avsevärt mellan kommuner.

Hur står det till med Luleå då?

Lärarnas Riksförbunds rapport från 2016 konstaterar att Luleå ligger på plats 104 av Sveriges 290 kommuner i fråga om god resursanvändning. Luleå ligger ännu mer illa till när det gäller lärarlönerna, där rankas kommunen på plats 117 av 290. Luleå förtjänar bättre.

Om vi lyfter blicken så ser vi att fler kommuner inte klarar av detta uppdrag. På nationell nivå kan vi konstatera att det inte finns något samband mellan elevernas behov och skolans förutsättningar samt hur mycket resurser de får. Två skolor i olika kommuner, med lika tuffa utmaningar, kan få helt olika ersättning per elev.

Nuvarande system där kommunerna finansierar svensk skola fungerar inte.

Skolkommissionen konstaterade att staten behöver ta ett ökat ansvarstagande för skolans finansiering och övervägde att staten helt tar över ansvaret från kommunerna.

Vi är övertygade om att det är rätt väg att gå.

Staten måste ta ett ansvar för att varje skola får en ersättning baserad på elevsammansättningen och andra strukturella faktorer.

Anser ansvariga kommunpolitiker Sammeli (S) i likhet med Lärarnas Riksförbund att den bristande likvärdigheten i skolan är ett problem?

Är ni i så fall beredda att, i ert remissvar, tillstyrka Skolkommissionens förslag så en mer rättvis resursfördelning kan förverkligas redan under denna mandatperiod?

Läs mer om