Ökade anslag för infrastruktur. Stämmer det verkligen?
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Välfungerande infrastruktur behövs för att stimulera till jobbskapande och tillväxt. Sverige har ovanligt stora behov, eftersom vi är ett land med stora avstånd som förlitar oss mycket på internationell handel. Men trots att skatteuttaget i Sverige är i topp så har våra politiker länge varit dåliga på att finansiera den transportinfrastruktur som vi behöver.
Stockholms Handelskammare har visat att Sverige sedan 1980-talet har satsat ungefär 200 miljarder kronor mindre relativt övriga Europa på infrastrukturinvesteringar. Och den nuvarande regeringen har gjort alltför lite för att förändra situationen.
I takt med finanskrisen utlovade regeringar runtom världen ökade satsningar på infrastruktur för att stimulera ekonomin. De nya satsningarna i Danmark motsvarade exempelvis hela 67 miljarder kronor. I Sverige togs bara beslut om en ny miljard kronor, resten handlade om att tidigarelägga redan planerade satsningar. Då ska man dessutom komma ihåg att Danmark redan har betydligt bättre infrastruktur (och kortare avstånd) än Sverige.
Under 2009 uppskattades globala investeringar i transportinfrastruktur uppgå till 3 620 miljarder kronor. Av detta stod Sverige enbart för cirka 0,43 procent, samtidigt som vi har 0,8 procent av jordens befolkning. Det saknas 13 miljarder kronor till snittet.
Men har inte alliansregeringen ändå satsat mer än den tidigare regeringen? Ja, lite, men det tycks mest ha varit en kortsiktig åtgärd. Om man granskar alliansregeringens budgetar och propositionen "Framtidens resor och transporter" kan man läsa att satsningarna ökade kraftigt under framförallt 2008. Men det handlade i huvudsak om att betala tillbaka en "infrastrukturskuld" som den förra socialdemokratiska regeringen hade byggt upp.
På sikt planerar alliansregeringen, enligt sin egen proposition, att fram tills 2021 finansiera transportinfrastrukturen på samma låga nivå som den tidigare socialdemokratiska regeringen. Detta trots att de är väl medvetna om att de bristande investeringarna hämmar utvecklingen och framväxten av nya jobb i Sverige.
Sanningen är att både de borgerliga och socialdemokraterna är mycket dåliga på att investera i välfungerande infrastruktur. Den genomsnittliga svensken betalar nästan sex av tio kronor i synliga och dolda skatter. Men bra vägar får vi inte för pengarna.
µ Svar till Åsa Torstensson, NSD Debatt den 7 januari.