Öronmärk pengar till skolan
Nu har alla kommunpolitiker chans att göra skillnad. Att göra vad tidigare kommunpolitiker misslyckats medi kristider, nämligen att satsa på skolan och förskolan. Det skulle betyda att barnen inte behöver betala krisen. Det skulle betyda att Sverige som kunskapsnation går mot en ljusare framtid. Det betyder att vi som nation står starkare när konjunkturen vänder.
Barnen ska inte betala för krisen. Därför måste det ögonmärkas pengar för skolan, menar Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet.foto: ingvar karmhed
Foto: Ingvar Karmhed / SvD / SCANPIX
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
i september 2008 över hur kommunerna fördelar ökningar i det generella statsbidraget.
Dessutom säger kommunerna själva
i en undersökning gjort av Sveriges Radios Ekot att försörjningsstödet har ökat
i sådan grad att i stort sett hälften av de extra satsningarna kommer att försvinna dit.
Detta faktum bekymrar mig. Vi vet att
i kristider är det ofta de mest utsatta i vårt samhälle som får betala priset. Så var det för skolan och barnen under 1990-talskrisen. Med de erfarenheterna i ryggen får vi inte göra om samma misstag igen. Därför kräver Lärarförbundet att minst hälften av det extra kommunala statsbidraget öronmärks till skolan.
I en undersökning som vi nyligen gjort bland våra medlemmar svarar 56 procent att de inte har de resurser de behöver för att nå de mål som politikerna satt upp. Redan 2007 ansåg endast 32 procent av våra medlemmar att det fanns tillräckliga resurser för barn med särskilda behov.
I dag är den siffran nere i 17 procent. Det är alarmerande.
Hela 63 procent av de kommuner som svarat på Skolministeriets i P1 enkät uppger att de kommer att spara in pengar på skolbudgeten . Den bilden bekräftas av vår egen undersökning bland våra lokalavdelningar. Där framkommer att tvåtredjedelar av kommunerna inte kommer att använda en enda krona av det extra statsbidraget till skolan.
Givetvis finns det undantag och vi ser att flera kommuner efter diskussion med oss har gjort förstärkningar i sina budgetar till skolan. Ofta har det skett just genom en öronmärkning av delar av det extra statsbidraget. Skolan utgör ju redan i dag hälften av kostnaderna i kommunerna och därför är det inte orimligt att hälften också öronmärks dit.
En öronmärkning för att stärka resurserna till skolan betyder att ni politiker ger dagens barn och unga en dräglig chans att lyckas med att nå kunskapsmålen i skolan. Att eleverna möter utbildad personal på fritidshemmen, att barngrupperna i förskolan är lagom stora och att fler lärare finns i skolan.
Lärarna är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat. Nedskärningar som görs nu kommer att drabba samhället på längre sikt. När färre elever når målen leder det i sin tur till att fler ungdomar inte får ett arbete och behovet av försörjningsstöd ökar. Kortsiktigt tänkande med minskade resurser till skolan är därför något som kostar mer än de smakar.
Vi kommer att noga följa hur kommunerna använder det extra statsbidraget. Det är viktigare än någonsin att satsa på skolan och det kräver modiga politiker. Låt inte barnen betala krisen.