Osäkra anställningar skapar inte fler jobb

Långt över 100 000 ungdomar är arbetslösa i Sverige, många av dem är långtidsarbetslösa. Det är en av våra största framtidsutmaningar. Alliansregeringens svar har hittills varit sänkta löner, sämre anställningstrygghet och verkningslösa skattesubventioner till arbetsgivarna.

Foto: JESSICA GOW / SCANPIX

Luleå2012-04-16 04:31
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nyligen kom förslag om ytterligare en otrygg anställningsform - lärlingsprovanställning för ungdomar upp till 23 år. Det är en kontraproduktiv uppfinning: för att lösa ett problem fördjupar man ett annat.

Hälften av de ungdomar upp till 25 år som har ett jobb i dag har redan en visstidsanställning. Ofta får ungdomarna finna sig i att leva med otrygga anställningar långt upp i 30-årsåldern. Arbetsgivarna staplar regelmässigt korta otrygga anställningar på varandra. Det är huvudsakligen unga som lever med jobb som kräver att man vaktar mobiltelefonen dygnet runt för att inte gå miste om tillfälliga jobbtimmar. De unga är nutidens daglönare.

Provanställning i sex månader finns redan och används flitigt. Den kan avslutas när som helst utan skäl. Det nya förslaget ger arbetsgivarna möjlighet att provanställa i 1,5 år - det är en tredubbling av provanställningstiden! Är detta vad våra ungdomar behöver?

Förslaget lämnar dessutom en lång rad frågor obesvarade. Är provanställning en lämplig anställningsform för ett utbildningsprogram? Vem ansvarar för kvalitetssäkringen av utbildningen? Är man mer eller mindre benägen att ifrågasätta kvaliteten i utbildningen om man bara är anställd på prov? Vad händer när man fyller 23 år? Vad händer om en sådan här provanställning avslutas i förtid?

Det finns andra sätt att angripa ungdomsarbetslösheten. I Umeå har till exempel kommunen beslutat om extra medel för att anställa arbetslösa ungdomar i 6 månader. Ungdomarna får viss handledning, har ordinarie arbetsuppgifter och får lön enligt avtal. Första omgången anställdes 186 ungdomar. Av dem studerar eller arbetar 150 i dag! Så kan man få unga i jobb eller utbildning utan att försämra arbetsvillkoren.

Ungdomsarbetslösheten är ett långt mer komplext problem än vad regeringen låtsas om, och kräver ett helt batteri av åtgärder. En aktiv arbetsmarknadspolitik med ordentliga individuella utbildningsprogram är en beprövad metod.

Den rustar unga för jobb och kan styras mot sektorer med arbetskraftsbrist eller mot den kompetenspåbyggnad som så många ungdomar behöver. Framför allt krävs en riktig jobbpolitik, med investeringar i byggande, infrastruktur, kunskap, välfärd och företagande.

Vi behöver inte fler uppfinningar för en otrygg arbetsmarknad! Vi vill se uppfinningsrikedom när det gäller nya jobb, fasta anställningar, goda arbetsvillkor och möjligheter för unga att utbilda sig för framtidens jobb!

Läs mer om