Jag bad Riksdagens utredningstjänst att räkna på hur mycket man måste tjäna för att det ska löna sig att dra av hushållsnära tjänster, i stället för att själv gå ned i arbetstid. Jag valde barnpassning som exempel.
Riksdagens utredningstjänst kom fram till månadslönen måste vara minst 53 760 kronor i månaden. Det är faktiskt mer än vad jag tjänar som riksdagsledamot. Om jag skulle behöva barnpassning dagtid för mina barn skulle det alltså vara billigare om jag var tjänstledig från riksdagen, än att jag lejde ett företag och sedan gjorde avdrag.
Enligt SCB finns det 1 900 personer i Norrbottens län som tjänar så mycket, av totalt 207 300 länsinvånare med inkomst. På riksnivå är det 2,3 procent av befolkningen, varav nästan hälften utgörs av rika män i Stockholms villaförorter. Och det är just män, bara 17 procent av alla som tjänar över 645 000 kronor om året är kvinnor.
Regeringen satsar miljarder på att gynna en väldigt liten grupp människor. Det är helt fel prioritering. Skattesubventionerad hushållstjänst ger dåliga fördelningseffekter, riskerar att leda till skattefusk och bidrar inte till ökad jämställdhet.
Vi anser att det är nödvändigt med generella skattesänkningar riktade mot mindre företag. Vi vill sänka arbetsgivaravgifterna med tio procent. Den ska vara lika för alla näringsgrenar men stimulera och gynna mindre företag att växa och utvecklas.
Vi föreslår i stället att företag får nedsatt arbetsgivaravgift med 6 180 kronor i månaden, när vi sänker avgiften från 32 till 22 procent på lönesummor upp till 761 000 kronor.
Detta är rätt sätt att prioritera den offentliga sektorns medel. Det leder till att små företag kan anställa och att fler får jobb. Hushållsnära tjänster gynnar de rikaste i samhället som själva bör ha råd att betala för städning, barnpassning och klädtvätt.
talesperson i riksdagen