Politiker vet inte vad det handlar om

"Dags att öppna ögonen", är rubriken på Eva Smedetuns debattinlägg i NSD den 22 april. Äntligen en politiker som reagerar över gode män och förvaltares arbetsvillkor. Hon vill arbeta för att höja statusen, lönevillkoren och kompetensen för oss ställföreträdare. Jag hoppas att hon lyckas med det i fullmäktige i Boden.

Foto: LEIF R JANSSON / SCANPIX

Luleå2010-04-29 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
För Luleå kommuns del är jag mer pessimistisk. Efter att ha tagit del av mitt medborgarförslag angående överförmyndarnämndens i Luleå kommun kompetens och ansvarsområde så rekommenderar kommunstyrelsen fullmäktige att avslå förslaget.
Av alla som arbetar med människor så har vi gode män och förvaltare ingen status alls. Politiker vet inte vad det handlar om. Total okunskap om problemet råder. Nån som pysslar med att betala räkningar som fritidssysselsättning!
När man åtar sig ett uppdrag är det oftast på rekommendation från socialförvaltningen, som gett upp och som tillsammans med sin klient (huvudman) ansöker om god man. Då är katastrofen ett faktum.
Ett stort utredningsarbete börjar med att avtala med olika fordringsägare och komma överens om avbetalningsplaner samtidigt som löpande utgifter betalas som hyra, tele, el och så vidare samtidigt som man måste se till att matpengar finns. Allt detta av en oftast låg pension.

Man trixar och räknar och ibland räcker månadens inkomster, men ofta får anhöriga, i den mån det finns några, bidra till en matkasse. Jag är medveten om att många människor lever av små inkomster, men de har förmågan att rätta mun efter matsäcken och de behöver inte någon god man!
För att få rätt till god man eller förvaltare måste ett funktionshinder råda i form av psykisk nedsatthet, utvecklingsstörning, demens eller en hjärnskada. De psykiskt funktionshindrade har ofta stora svårigheter att hantera sina liv och då följer automatiskt ekonomiska problem. Efter 15 års erfarenhet skulle jag kunna fylla denna tidnings sidor med redogörelser av tunga, svåra och tidskrävande uppdrag.
Vid varje årsskifte lämnar en seriöst arbetande god man eller förvaltare in en årsredovisning för granskning till överförmyndarnämnden. Den ska innehålla en kontinuerlig bokföring med verifikationer. Inte ett öre ska ha tagits ut från huvudmannens konto utan verifikation.

Arvodet till godman eller förvaltare styrs av en lagstiftning som är fullständigt otidsenlig. Med stöd av denna uråldriga lag och sparbeting beslutar överförmyndarnämnden i Luleå kommun detta år att vissa huvudmän ska betala arvodet till sin gode man eller förvaltare, helt eller delvis, trots att man vet att huvudmannen inte kan det.
Förmodligen får nu jag och andra gode män och förvaltare i Luleå kommun avsätta energi och skriva till tingsrätten och överklaga. Vi är nog de enda i Luleå kommun, som arbetar med människor, som måste be tingsrätten eller högre instans om hjälp med att få betalt för utfört arbete. Prata om status!
Kompetensen hos en god man och förvaltare ska vara god kunskap om rättigheter och skyldigheter, vara idérik och inte rädd för att ta i. Men framför allt förståelse och empati för huvudmännens problem.
Jag har mött gode män och förvaltare som absolut inte skulle haft det viktiga uppdrag att företräda en medmänniska men också mött de som är helt fantastiska och lysande i sin medmänsklighet.
Läs mer om