Politikerna ska fatta de politiska besluten
µ Svar till Ann-Kristin Juntti-Henriksson, NSD Debatt den 27 november, samt till Börje Lööw, NSD Debatt den 28 november.
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
i Juntti-Henrikssons och Lööws artiklar, men jag tvingas fortsätta förklara "undantag".
Det är inte bara i de här artiklarna som det har skrivits om begreppet undantag. Eva-Britt Svensson (v) har i flera artiklar krävt undantag och Jan Andersson (s) har undrat från vad?
Det är nödvändigt att man använder korrekta uttryck. Undantag måste vara "från" något. Undantaget för snus är ett undantag från förbudet att sälja snus. Undantaget för sommarstugor i Danmark är undantag från EU:s regler om försäljning av fritidshus.
Undantag för kollektivavtal skulle vara från vad? Vårt krav ska i stället vara garanti för vårt sätt att använda kollektivavtal och konfliktåtgärder.
EU har inte sagt att vi inte får använda vårt kollektivavtalssystem. EU har faktiskt inte ens sagt att vi inte får använda det för lönerna. I EU:s utstationeringsdirektiv (som gäller för dem som arbetar tillfälligt i Sverige) står att en metod att införa direktivet är via kollektivavtal.
I den svenska lagen, där detta direktiv införs, står det tyvärr inte att vi använder oss av den metoden. EG-domstolen bygger då sin argumentation på att vi inte har angett detta formellt. Något som har gällt i 70 år i Sverige!
Det är egentligen bara att skriva in detta
i lagen så har vi kommit ifrån denna närmast löjeväckande argumentation från domstolen.
Problemet är alltså inte om vi får använda vårt kollektivavtalssystem. Problemen är i stället att domstolen framför allt har sagt att det är möjligt att ha utländska avtal i Sverige, att man inte får ta till konflikt för mer än de lägsta lönerna och att de inte har förstått att man i Sverige får ha bättre villkor i avtalen än i lagarna.
En del kan vi lösa i Sverige, om vi kan övertyga regeringen och riksdagsmajoriteten om vettiga förslag. En del kan bara lösas gemensamt inom EU.
När det gäller vad som kan göras på EU-nivå har den svenska ledamoten i EG-domstolen, Pernilla Lindh, nyligen sagt att det som står i EU:s fördrag är överordnat det som till exempel står i direktiv. Det är också allmänt vedertaget. Det har domstolen i det närmaste stirrat sig blind på i Laval-fallet.
Samtidigt säger hon att det inte har någon betydelse om rättighetsstadgan med de fackliga rättigheterna blir bindande enligt fördraget. Hon skiljer på vad det är som står i fördraget, inte bara om det står där.
Det är politikerna som ska fatta de politiska besluten och inte EG-domstolen. Det är därför vi måste få ledamöter i Europaparlamentet som inte accepterar en ny EU-kommission om den inte tänker föreslå en ändring av utstationeringsdirektivet. Då kan Lavalfallet inte upprepas.
I det sammanhanget kan man faktiskt utan tvekan citera Pernilla Lindh: "Om inte politikerna gillar våra domar kan de fatta politiska beslut med en annan inriktning. Det påverkar hur domstolen kan döma".